Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Versekrig» under frihetstiden. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Versekrig» under frihetstiden. 49
smaken, var den angripande. I Argus förekom ju ofta anfall, och
det mycket spridda poemet »Hwarför är allt förwändt i chaos och
underlig willa», vanligen kalladt »Emot elaka prester», ansågs af
många hafva Dalin till upphofsman1).— Hvad nu
Egennyttighets-fabeln beträffar så kan åtskilligt mer än det hos Warburg
meddelade derom anföras. Dess närmaste motskrift anses ju hafva C.
1) I somliga afskrifter kallas det »Argi verser emot Präster»; på andra
ställen »Torsdagsspegel för de wyrdige Gäckar» eller ock »Satyra Heroica».
Denna senare titel hade Spegel gifvit sin stora satir »Högmod Nedfalls
bedrifter», med hvilken dikt flera ställen i (Dalins) »Tidens seder» öfverensstämma.
Å andra sidan finnas både i detta senare och i det ofvan nämnda, dermed ofta
sammanbundna poemet, erinringar om Triewald; »Emot elaka prester»
förekommer också i afskrifter stundom tillsammans med dennes dikter. I
Sjöholmsantologien, hvilken i allmänhet har särdeles noggranna och riktiga
författareuppgifter, och der mer omtalade poem kallas »Emot Giruge och ogudaktige
Präster», är det undertecknadt Joach[im von] Nerés (hvilken såsom kansliråd
länge var Dalins förman). Förf. i Biogr. Lex. art. Stiernhielm, J. Wahlström,
uppgifver efter Höppener, att landtmätaren Wilh. Kruse skulle vara författaren.
Warburg invänder häremot, att intet honom bekant poem af Kruse röjer »ens
den aflägsnaste slägtskap med prestsatireni. Men Kruse har verkligen skrifvit
ett poem, som brukade i tidens samlingsböcker förekomma bland »prestsatirer»,
ett poem, som då var mycket bekant, men ännu icke behandlats i
litteraturhistorien; och det var riktadt mot ingen mer och ingen mindre än biskop
Swedberg och angrep den af honom beskrifna s. k. Klockaresynen i Skara år
1723. Kruses långa, på det hela allvarliga och välmenande dikt, som börjar
»Högwördige Fader i Skara, Jag ser i ditt bref en förunderlig syn» ete, skulle
också kunnat behandlas bland »Versekrig under frihetstiden»: den framkallade
nemligen omkring ett dussin svar och repliker af Olof Kolmodin, »Astgram
Sanningskär» m. fl. samt först och främst af Kruse sjelf. Vi vilja dock
uppskjuta behandlingen af denna andliga strid på vers till en sammanhängande
redogörelse för Wilh. Kruses dels okända dels misskända litterära verksamhet.
— I Nord. n:o 1982, der de flesta af dessa skrifter i anledning af Klockaresynen
förekomma, finnas också några afskrifter af satiren »Emot elaka prester»; åen
kallas den »En malcontants röst vid Riksdagen 1720», och å en annan anmärkes
vid passagen »Hwarför är prester i ro? Dem ser jag... näppelig klandras» af
samtida hand »om icke af den enda Conrad Ribbing». J. W[ahlströ]m har i
en anteckning å den förra afskriften påpekat detta såsom talande mot Dalins
författarskap och äfven anmärkt, att en vers i poemet: »Grof Atheist, phantast,
pietist, skälm, hedning och dåre», kan referera sig till en vers i ett af qvädena
mot Kruses dikt om Klockaresynen, der han kallas »en grof enthusiast, en
pietist för alla». Denna öfverensstämmelse kan dock vara tillfällig; tonen i
satiren »Emot elaka prester» är skarpare och äfven raskare än i Kruses nämnda
dikt- Kanske har dock Dalin eller författaren till den förra känt till och tagit
anledning af polemiken om den senare.
Samlaren XV. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
