Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansdikten i Danmark. Föredrag i Göteborgs Kongl. Vet. o. Vitterhetssamhälle. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellmansdikten i Danmark. 25
Hus’ visor började uttränga Bellmans eviga sånger (Atterbom i
Phosphoros 1812).
Och om än enstaka B elim Sinsdikter varit spridda i Danmark
redan under 1780-talet och efter allt att döma folkliga där, så var
Bellman som litterär personlighet näppeligen känd; dessa dikter
betraktades af finare kretsar såsom »slagdängor» och t. o. m. de
ofvan anförda orden af Kragh-Höst att de hördes »seh i hæderlige
og blandede (d. v. s. man- och kvinnliga) Selskaber» tyda på, att
de dock företrädesvis tillhörde en lägre sfer eller ungkarlskretsar.
De första litterära uttalandena om Bellman i dansk skrift
härröra, såvidt jag funnit, från den man, hvilken ifrigare än någon
annan arbetade för att göra svensk litteratur känd bland sina
landsmän, nämligen den nämnde Jens Kragh Höst. Han har
emellertid uttalat sig rätt olika om Bellman vid olika tillfällen.
I tidskriften Minerva (1794) finna vi hans första »Forsög til
en hurtig Oversigt af de Skönne Videnskabers Skæbne i Sverrig»
som är nog »hurtig» äfven därutinnan, att den delvis är inkorrekt.
Han uttalar här: »C. Mich. Bellman er riig paa Lune, Vid og
Naivetet men den gode Smag er iMe ganske hans Förer og alt for of te
maae Sœdelighed og Velanstcendighed vige for et lystigt Indfald,––––-
Lige saa lidén Agtelse for Ærbarhed havde den ogsaa vittige O.
Kexél.–––— En Munterhed derimod, som strengest Ærbarhed ei
tör rödme ved, blev den afdöde O. Rudbeck til Deel.»
Året efter (1795) omtalar han i Nordia (Aprilkvartalet sid. 92)
Bellmans död och kallar honom en udmœrlced Digter af en egen Art.
Han uppräknar bland hans arbeten Bacchi Tempel, Fredmans
epistlar och Fredmans sånger, af hvilka de båda senare kosta »hos
Gyldendal» 5 Rdlr och 4 Rdlr, »prægtigt trykte og ledsagede
med den for en Del af förf. selv satte Musik til ethvert Stykke.»
Därefter frågar Höst hvem man hällre skulle vilja höra än
Kellgren rörande hans skaldevärde och citerar härefter dennes
ypperliga företal till Epistlarne »Saaledes en af Sverriges förste
Kunst-domere og Digtere. Nu et Par Dömmer indrykkede i tyske
Tidskrifter, men af noget andet Indhold.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
