Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansmusiken. Af Adolf Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellmansniusiken. 55
lemnar flere träffande omdömen och npplysningar rörande
bellmansmusiken. Den egentliga impulsen till en kritisk forskning i nämda
fråga gaf emellertid utgifvandet af den s. k. Bellmanska
handskriften eller »Bellmans poetiska arbeten till år 1772» (Stockholm
1872). I ett förord till denna säger utgifvaren:
»Om handskriften redan är märklig såsom den säkraste källa
för Bellmans äldre poesier, höjes dess värde än mera genom de
bifogade melodierna och uppgifterna om dessas ursprung. Vi se
häraf, att skalden icke gjort anspråk på att vara kompositör, utan
öppet uppgifvit sina lån ; i detta afseende är äfven det lilla
ensamma ordet Air (som tyvärr alltför ofta förekommer så enstaka)
af vigt, emedan det visar att han ämnat anföra sin källa, men
förmodligen icke längre hade den i minnet.»
Går man till manuskriptet, finner man dock, att ordet Air icke
så mycket visar att nedskrifvaren ämnat anföra en källa, som fast
mer att han ämnat anföra en melodi i noter, ty detta ord är i
manuskriptet nästan alltid åtföljdt af ett notsystem, äfven om detta
ej alltid är ifyldt med noter — något som ej uppmärksammats vid
manuskriptets tryckning. Utgifvarens på den ej fullt korrekta
tryckningen grundade resonnemang håller således icke riktigt streck,
ty naturligtvis är det ingenting som hindrar, att nedskrifvaren (vare
sig skalden eller någon annan) kunnat i noter uppteckna lika väl
en melodi af skaldens egen uppfinning som af någon annans. Dock
är det visserligen troligare, att Air alltid, i öfverensstämmelse med
det i visböcker gängse bruket af detta ord, betecknar en lånad
melodi, och jag har derför i nedanstående listor med »Air:–––––»
betecknat sådana i handskriften ofullständigt antydda källor.
Samma år som nämda handskrift utkom, skref Erik Bögh i
Ny Illustrerad Tidning ett par uppsatser vittnande om sakkunskap
och kritisk skärpa. Nya melodikällor angåfvos i Eichhorns
efterskörd af Bellmanspoesi 1876—77, men först med Bagges och
Flodmarks uppdaganden 1881 och 82 inträdde den hithörande
forskningen i ett verkligt vetenskapligt skede. Dess värre kom Bagge
icke att fortsätta den artikelserie »Bellmaniana», som ban påbör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
