Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 53
tid om henne berättades, så är deremot ytterst vanligt, att den
muntliga folksagan i sin ordning tager intryck och form af den
skriftliga affattning, sagan under tiden fått. — Sålunda, för att taga
ett exempel: om, såsom vi erinra oss, Disas far hos Messenius
heter Sixten, är det ej främmande för sägnen, om detta namn på
Rudbecks tid i folkets mun öfvergått till ett Sjustin. Traditionen
är i dylikt fall ej nogräknad, den låter udda vara jemt, i synner-
het som den i detta fall kunnat stödja sig på en ej ovanlig ljud-
öfvergång från sig till sjug. Jag säger, att det är möjligt att så
gått till, men det är ock möjligt — och jag har mer och mer
blifvit stadgad i denna min misstanke — att Rudbeck för att vinna
ett skenbart stöd för sina astronomiskt-symboliska funderingar vid
sagans sammanfattning sjelf hittat på denna namnförändring. Han
säger nämligen på ett ställe i Atlantican (II, s. 216) rörande Disas
fadersnamn: »Ty bär och här Disas Fader namnet aff detta talet
Siuttio, at han är worden kallat Siuxtin (Septuagesima).» Detta
7O-tal återkommer hos honom såväl i fråga om skottdagarne som
vid maskorna i Disas nät. — Men om vi härvid stanna i någon
osäkerhet, så är det ett annat moment, som vi kunna uteslutande
tillskrifva Rudbeck, nämligen det tillagda vilkoret, att Disa skulle
infinna sig hos konungen ej inom år eller månad, som hvarken
finnes hos Messenius eller i Wänngarnstexten. Detta vilkor och
dess förklaring smakar alls icke af folklig sägen, utan af kammar-
lärdom. Lösningen af svårigheten genom hänvisning på de fem fyll-
nadsdagarne i det egyptiska året, såsom icke tillhörande någon
viss månad eller år, ligger utom sagans omedelbara sfer. Detta
tillskott, som till fördel för sagan lika gerna kunnat vara borta,
tillskrifva vi Rudbeck sjelf.
Af långt större intresse för oss är emellertid att veta, huru
utbildad Messenius fann sagan, då han skref sin Disa — ty det
faktum att Olaus Magnus redan omtalar »regina Dysa» visar ohåll-
barheten af påståendet, som anföres i texten till Thersners stora
verk Fordna och närvarande Sverige (art. Wänngarn), att Disa-
sagan skulle af Messenius blifvit uppdiktad för att roa drottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
