Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 55
ligt vigtig länk i den kedja, som Disa-sagan i sin utveckling före-
ter. Denna länk är väl för alltid förlorad 1).
Då ingen skriftlig hjelpkälla emellertid numera står till buds,
finna vi oss i det oundvikliga: vi måste göra ett försök att genom
afskiljande ur Messenii drama af allt, som tydligen kan sägas ut-
göra hans egen uppfinning, få fram de allmänna dragen af Disa-
sagan, sådan den förelåg honom till dramatisk behandling. Det
första blir naturligtvis att bortse från allt, som rör den dramatiska
formen, vidare allt som afser den dramatiska effekten, t. ex. de
höga gudomligheternas framträdande. Hit hör ock den lösligt in-
fogade scenen, der Pentesilea uppträder och sjunger sina visor. Vi
tro oss kunna med visshet angifva, hvarifrån Messenius fått ideen
till denna scen. Han hade sjelf i sin ego ett manuskript från år
1529, som i gammal svensk öfversättning innehöll Historia Trojana
1) Ett annat spår af Disas saga, till sin härkomst och affattningstid af
mera tvifvelaktig natur, har prof. Es. Tegnér haft godheten att påpeka för
mig, ehuru detta spår synes, för att så säga, ligga på sidan af den väg, som
Rudbeck utpekat för oss att nå källorna I sina anmärkningar mot Dalins
Svenska historia yttrar grefve Gustaf Bonde (se 01. v. Dalin, Vitterhetsarbeten
III. 1767, s. 497) följande:
»Disa Forguns dotters ankomst til konung Sigtrud kan icke wäl anses al-
deles som en dikt. Ty utom den allmänna berättelsen om henne, som från ur-
minnes tider är qwar, finnes i Konung Krembes saga, at hennes rätta namn
warit Hildur, och at af henne alla kloka Qwinnor blifwit kallade, til åminnelse
af dennas förslagenhet och goda råd, frisar, det är, kloka Qwinnor, Spåqwinnor
och Gudinnor; så framt denna Konung Krembes saga är påbyggelig. De gamla
namnen [risar-Sal, |)isar-blot, [^isar-ting witna ock, at [lisa warit til.»
Hvad är denna konung Krembes saga? Månne någon äldre bearbetning af
Disa-sagan eller kanske någon förfalskning af nyare datum i likhet med Hjal-
mar och Ramers saga? I alla händelser är det tydligt, att Bonde härur hämtat
sin uppgift om Disa såsom Forgunns dotter, hvilken uppgift han upptagit i före-
talet till sin Conspectus Sveciæ regum {Björners Nordiska Kämpadater) och
hvilken andra på hans auktoritet någon gång återge. Enligt prof. Å. Noreens
välvilliga upplysning torde vi i Forgnnns namn återfinna den mytiska Fjör-
gynn, fader till Frigg, moder jorden (jfr Vikt. Rydberg, Undersökningar i ger-
mansk mythologi II, s. 37). Men om nu också Disa fattades af Rudbeck som
identisk med jorden, så synes Krembes saga bära spår att vara en produkt
närmast af Rudbeckianismens tidehvarf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
