Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska dramatikens historia från utländska källor. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
38 E. Wrangel,
Den holländske ministern uttrycker sin förtjusning öfver festen
som varade ända till kl. 6 på morgonen. Särskildt imponerades
han af belysningen från de tusentals vaxljusen. Festen skall hafva
kostat öfver 6,000 rdr.
Under Carl XII:s första regeringsår gåfvos flera lysande hoffester,
stundom med dramatiska representationer. Den gamla
riksänkedrottningen sökte alltjämt att, trots de bistra krigstiderna, hålla
ståten uppe. Hon bistods häruti fortfarande af Nicodemus Tessin,
nu öfverintendent, hvars goda smak nog gjorde hoffesterna i
Stockholm mera lyckade än i de flesta andra hufvudstäder.
Nu. (1699) inkallades också en fransk teatertrupp — den
Rosi-dorska — hvilken skulle spela dels på slottet (Kungshuset) dels i
Bollhuset. Det var på änkedrottningens födelsedag (23 okt.), som
denna trupp för första gången uppträdde; Rumpf skyndade att till
sina principaler skicka rapport därom. Några intressantare detaljer
meddelar han emellertid icke om dessa franska föreställningar.
Segern vid Narva, som i hela landet och äfven flerestädes
utom rikets gränser firades med tal och sånger, gaf också anledning
till uppförandet af en »balett». Änkedrottningen, som tillfrisknat
från en sjukdom, tog som vanligt initiativet härtill; och i febr. 1701
lät hon den franska truppen uppträda med ett för tillfället författadt
divertissement »Le Carneval, languisant de l’absence du Roi, consolé
et retabli par la gloire de Sa Mejesté». Därefter spelades en
tragedi om Arminius (väl Georges de Scuderys stycke). Så följde
måltiden, och därefter vidtog bal. — På liknande sätt firades den unge
Holsteinske hertigens födelsedag 1706. Men efter detta år lågo
nästan alla teatraliska sysselsättningar nere i Stockholm ända till
1721.1 Svenskarne hade nog att göra på krigets blodiga skådeplats.
I febr. 1721 skref H. W. Rumpf, den förre gesandtens son och
efterträdare, till den holländska regeringen, att »de tyska
komedianterna» nu uppträdt på Bollhuset och spelat för de kungliga samt
för en oerhörd mängd andra åskådare, hvilka lockats dit af »det
ovanliga i saken, enär sådana spektakel icke varit här sedan 1706».
1 För Hertig Carl Fredrik arrangerades väl någon gång små dramatiska
föreställningar (se förf:ns Frihetstidens odlingshistoria s. 329); men dessa torde
endast åskådats af den intimare hofkretsen och hade en mera pedagogisk
karakter. — Marionettspelare hade under Carl den XILs första regeringsår uppträdt i
Stockholm. En sådan var Johann Hilverding (jfr Bölte s. 151 f.); sannolikt
var det denne — och icke Adam Neuhusen — som fick understöd af konungen
nnder sin vistelse i Stockholm 1699—1701.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
