Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om de under Gustaf III herskande estetiska åsikterna. - II. Leopolds ”Critiska anmärkningar vid hjeltedikten: Tåget öfver Bält”. Af Axel Gauffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Axel Gauffin,
själf börjat en recension eller rättare ett referat af Bältiaden, som
han naturligtvis fann ofelbar, och det var den andra afdelningen af
detta referat, som han inledde med sitt svaromål till Leopold.
Regners förnämsta anmärkning gäller frånvaron i Leopolds kritik af
»den värdighet, som det granskade poemet, utan tvifvel det
vigtigaste vi äga, med allt skäl hade kräft». Men det blefve för långt
att i detalj genomgå dessa anklagelser för lättsinnighet i citerande,
»köld för stil och harmonie» o. s. v. — den intresserade får jag
hänvisa till Malmströms referat af striden (II: 412 ff.).
Af långt mera intresse är Leopolds svar: »Nya Gritiska
Anmärkningar till Utgifvaren af Svenska Parnassen», som inflöt i n:ris
272, 273 och 274 af Stockholms Posten s. å. Men äfven om dem
måste vi fatta oss kort. Leopold anklagar Regnér med fog för
ser-vilitet mot den greflige sångaren och påvisar, att hans obefogade
försvar af Bältiadens brister snarare skadat än gagnat dess förf.
Och på anklagelsen för köld mot stilen svarar Leopold: »Jag skiljer
uttryckligen mellan denna stylens prakt och en vacker versbyggnad,
hvilken ganska väl kan stå tillsammans med den simplaste styl».
Men mer än allt annat torde följande citat vara belysande för så
väl Leopolds som Regners kritiska tillvägagånssätt: »Er methode är
icke mindre admirable. Ur Batteux, Marmontel, Salther (sic), Diet.
Encyclop. m. fl. samlar Ni först och främst de förnämsta
minnesreglor och som aldrig aflat någon Hjeltedikt. Med denna duktiga
läxa i handen leder Ni Läsaren directe fram till första sången, hvarest
Ni lemnar honom på egen hand».
En helt annan hållning än Regnér intog Gyllenborg själf i det
svaromål på Leopolds kritik, hvartill Regnér uppmanat honom men
som emellertid trycktes först i det fjärde kvartalet af Svenska
Parnassen för 1786. Han bemöter här lugnt och hofsamt de gjorda
anm., och hela artikeln andas den högaktning och vänskap, han
säger sig känna för den unge recensenten, Det hvilar, trots en viss
själfkänsla, något af vemodig resignation öfver dessa »bref» till den
uppgående stjärnan på kritikens himmel. Det hade funnits en tid,
då Gyllenborg själf hört till framstegspartiet i vårt land, men det
var långt sedan den tiden, och kanske kände han själf, att han ej
längre var den samma, som när han skref »Årstiderna» och »Själens
Styrka», kanske erkände han för sig själf, att utvecklingen länge
sedan lämnat honom efter sig på vägen.
Till något svaromål från Leopolds sida ledde heller icke dessa
bref men väl till en lifslång vänskap mellan skalden och kritikern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
