Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Verner Söderberg,
om de varit skrifna på franska, väl hafva försvarat sin plats i
’Almanach des Muses’.
De Kellgrenska Ströversernas frivolitet, som är stor nog i dikten
’Till Bosalie’, i hans ur Saml. Skr. uteslutna Stancer till kärleken
(St.-P. 1781, n:r 152) eller i Duboispoemet med dess not, når sin
höjdpunkt i de rim han inflickat i sina bref till den förtrogne vännen
Schmiterlöw1. I dessa rim — liksom i de mera oskyldiga scener från
Olympen, som förekomma i det i Samlaren 1887 tryckta nyårskvädet
Till Grefvinnan Meijer felt — möter samma ogenerade sätt att
behandla himmelens saliga och Olympens gudar som hos förebilden, den
själfsvåldigt och kvicke chevalier de Parny.
Kellgrens äldre satirer voro merendels frukten af personliga
lynnesutbrott under hans litterära kritik, ej efterbildningar utifrån.
Möjligt är emellertid, att han — som Hellen Lindgren 2 antager — fått
impulsen till den bekanta Konsten att göra hjelm från ett ställe
i Helvetius ’De 1’Esprit’, ett arbete, som han egde och stundom,
t. ex. under Ode-striden med Leopold 1779, citerade i sina litterära
kritiker.
På sina allvarligare poem från denna tid tyckes Kellgren hafva
nedlagt mycket arbete, och studium af upplysningsfilosofien skiner i
dem flerestädes tydligt igenom. År 1780 täflade han som bekant,
men »mankerade» i Vitterhetsakademien med två stycken. Det ena
af dessa, Fabeln om förståndet och lyckan, är endast kändt genom
ett fragment i bref till Clewberg af 2/s 1781. Detta fragment är
emellertid ordagrannt lika med en bit ur Jordens skapelse, en dikt
som i K&k-brefvet omtalas som färdig, 24/i 1790 upplästes i
Svenska Akademien och slutligen publicerades i St.-P. 1790, n:r 110.
Detta exempel visar tydligt, hurusom Kellgren gerna filade på och
omarbetade sina äldre dikter, så att man ej af publiceringsåret kan
draga alltför bestämda slutsatser rörande deras tillkomsttid. Det
andra stycket, Målning af inbillningsnöjen, är, såsom fragmentet
ger vid handen, samma stycke som sedermera i Witterhetsnöjen
1781 publicerades under titeln Våra villor. Kellgren nämner själf
för Clewberg, att dikten åtminstone delvis var »imiterad ur Popes
Essay ön Man», och att han därom äfven anonymt upplyst de
akademiska fäderna. — Det sedermera af Kellgren själf utdömda, svaga
deklamationsstycke, hvarmed han 1779 framgångsrikt besvarade den
1 Brefven finnas nu i Kungl. Biblrs autografsamling. I utdrag äro de tryckta
af Schück i inledningen till Clewbergs-brefven.
2 Sveriges vittra Storhetstid; 2: 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
