Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Per Elgströms romantiska poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Elgströms romantiska poesi 117
Hvad som så förorsakar, att Elgströms vers gör ett starkare
romantiskt intryck än Kellgrens, är dels den spiritualistiskt-religiösa
tro, som lyser fram öfver allt, och som särskildt tar gestalten af
fantasier öfver själens lif efter döden, dels den böjelse för brokiga
och heta färger, för praktfulla och fantastiska scenerier, som
utmärker Elgströms poesi och stundom ger den en sydländsk kolorit.
Denna böjelse har, såsom längre fram skall visas, utvecklats under
påverkan från annat håll än Kellgren, nämligen från Oxenstjerna
och Shakespeare.
Själfva hufvudsituationen i "Sigvarth" återgår till Kellgrens
"Til Christina". Sigvarth drömmer i ensamheten, framkallar för
sin inre syn bilder ur minnet och ur framtiden, liksom Timon i
"Til Christina". Inflytandet röjer sig på ett tämligen naivt sätt,
när det hos Elgström heter:
Der vid en splittrad klippa, som i floden
sin nakna hjessa skådar, hvilar Sigvarth:
och trött att lida, klaga och bedåras,
med sorgen jollrar — — —
Ty denna skildring är en reminiscens från det ställe i "Til
Christina", som lyder:
Så ändtlig trött at strida och at klaga
föll han vanmägtig, på sin kalla torf bädd.
Men hos Kellgren är denna skildring af Timons leda vid världen
väl motiverad i det föregående, och utgör diktens poetiska tema;
hos Elgström införes lånet fullständigt omotiveradt, utan
sammanhang med vare sig föregående eller efterföljande, och utan betydelse
för ämnet. När det hos Elgström heter, att Sigvarth är trott på
att "bedåras", så är innebörden i uttrycket fullt begriplig endast
för den som känner förebilden och dess skildring af Timons
besvikelser. Detta förhållande — att reminiscenserna hos Elgström stå
oförklarliga för den som icke känner originalen är ett högst
typiskt drag, som ofta återkommer.
När det i fortsättningen heter hos Elgström^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
