Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Runebergs förebilder än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runebergs förebilder än en gång 161
dikter från ynglingaåren utvisa detta. Men det är för litet
för att göra honom till upptäckaren af maneret; väl möjliggör det
däremot hans mottaglighet för det i färdig form.
Jag har i " Till Runebergs förebilder" framhållit, huru denna
realism uppträder såsom sträfvan efter lokalfärg i dikten. Denna
tendens återfinner man också öfverallt i Runebergs diktning. Den
samtida kritiken fann denna egenskap redan i Elgskyttarne och satte
den i samband med Walter Scotts diktning.
Och det är icke endast i Elgskyttarne, som han sökt skapa
lokalfärg. Alla hans större dikter äro försök i denna stil. Han
har ett lustigt uttryck som han ofta använder, hvilket antyder denna
benägenhet: "Doppa sig i tiderna". I Nadeschda försöker han göra
något ryskt. I Kung Fjalar vill han göra något fornnordiskt. I
Fänriks Ståls sägner tangerar han den verkliga historien.
Men det kan ju icke nekas, att det är svårt att genom
detaljlån uppvisa detta Walter Scotts inflytande, så odisputabelt, om
man uppfattar problemet i dess abstrakthet.
För min del är jag icke lika säker som professor Söderhjelm
på, att det icke finnes ett samband mellan tiggaren Aron i
Elgskyttarne och Eddie Ochiltree i The antiquary. Det tyckes mig nästan,
som man här har den lilla detalj, som man så gärna önskar för
att rent konkret kunna fastslå, att Runeberg influerats af W. Scott.
Det finnes en likhet mellan de båda gestalterna, men denna likhet är
knappast iögonfallande, är icke slående utan synnerligen allmän. Men
det är just det sätt hvarpå Runeberg begagnar sig af, hvad som faller
honom på läppen. Jag dröjer icke vid olikheterna, men uppräknar för
öfrigt med all reservation de likheter, på hvilka jag fotat min
sammanställning.
1) Eddie är a bluegown, d. v. s. en priviligierad tiggare.
Han representerar således den sista återstoden af samma
institution som Aron tillhör och hvilken tidigare funnits i Skottland.
2) Eddie har liksom Aron, fast af andra skäl, råkat i fängsligt
förvar för en natt. 3) Liksom kommissarien slutligen gifver Aron
en bostad på sin gård, så får också Eddie slutligen en fristad i en
stuga midt emellan Monkborns och Knockwinnock.
Samlaren 1908. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
