Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Runebergs förebilder än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runebergs förebilder än en gång 163
bilder i Samlaren 1904. Angående Runebergs öfriga dikter har jag
endast spridda anmärkningar. På åtskilliga punkter skulle jag
emellertid vilja göra ett och annat ytterligare tillägg.
Först och främst har jag några ord att tillägga om Nadeschda.
Bland de faktorer som bidragit till denna dikts uppkomst har jag
enligt Strömborg nämnt samtalen med Gröt och fröken Ahlstubbes
berättelse. Om denna berättelse känna vi för öfrigt intet. Jag
har i "Till Runebergs förebilder" antagit, att "hon berättade för
Runeberg en historia om en lifegen slafvinna, som vunnit en furstes
kärlek, men huru furstens moder skilt dem åt, tills slutligen den
milda Katarina åter förenat dem". Söderhjelm anser däremot, att
i berättelsen äfven borde förekommit motivet med bröderna.
Jag kan icke finna, att detta senare antagande är nödvändigt,
då ju motivet med bröderna och fåglarna förekommer i Almquists
Amorina och öfverensstämmelsen med särskildt det senare motivet
är så påfallande, att det icke kan finnas tvifvel om, att det icke
är därifrån som Runeberg upptagit det. Skulle det icke vara ett
mer än underligt sammanträffande, om Runeberg från två håll fått
idéen till denna historia? För min del har jag alltid föreställt mig
att både fröken Ahlstubbes och Gröts samtal framförallt haft den
betydelsen, att de fyllt Runebergs fantasi med bilder från Ryssland.
Hvad särskildt Katarina den andras förekomst i Nadeschda och
den roll hon där spelar angår, är det icke omöjligt, att Runeberg
fått uppslaget från Gröts eller fröken Ahlstubbes berättelser.
Kejsarinnan spelar här rollen af den oskyldiga flickans försvarare och
räddare. På samma sätt uppträder hon i Puschkins roman
Kapitans-Jcaja dotschka, som publicerats några år tidigare. Det nämnes
uttryckligen af Strömborg, att samtalet mellan Runeberg och Gröt också
rörde sig om Puschkin.
Synnerligen ifrigt opponerar prof. Söderhjelm mot mitt
yttrande, att utgångspunkten för Kung Fjalar varit att i täflan med
Tegnér skrifva en dikt i fornnordisk anda med trognare lokalfärg
än Tegnér. Det förefaller mig, som om professor Söderhjelm något
missuppfattat innebörden af detta mitt yttrande, då han säger att
u någon afsikt att öfverglänsa den svenske skalden och till sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
