Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnar Biller, Byron i den svenska litteraturen före Strandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byron i den svenska litteraturen före Strandberg 135
•
den några rader (n:o 50, 1839), ger den stora loford. — 1849
öfversatte Brag några " Hebre w Melodies". Sedan framkomma inga
öfversättningar före de ryktbara af Strandberg på 1850- och 60~talen. —
Af smärre stycken, som af skilda författare öfverflyttats till svenska,
skall en del senare omnämnas. Bland öfversättare, som ej komma
att nämnas i annat sammanhang, är Nils Lovén, som tolkat Byrons
"Sonette" och «I en stambok" (Vitterhetsförsök, 1833).x
Vi öfvergå nu till Byrons inflytande på tidens litteratur.
Jag nämnde ofvan Vitalis’ "Dödsbetraktelser" och sade, att
Litteratur-Tidningen fann denna dikt påminna om Byron. Det finns
några andra dikter af Vitalis’ hand, som gå i samma stil,
"Enslingens sång i den stora öknen", "Enslingens klagan" och "Den
kampandes sång", skrifna 1819—28. Heimdall (n:o 10, 1829) kallar
dem "verldsironiska" och säger dem äga "liksom en flägt af Byrons
anda". Detta utlägges vidare: "Hoppets af verkligheten krossade
bilder, verldens gäckeri med känslans aningar och inbillningens
löften, förakt för lifvets gyckel, misströstan om vänskapens heder
och den sanna kärlekens tillvaro — dessa äro de föremål, hvarmed
skalden här sysselsätter sig. De äro skildrade med en styrka och
en känslans allmakt, som tillhörde de den ädle Lorden på Albions
ö." — Att här icke enbart föreligger litterär påverkan, är säkert,
därtill synes Vitalis’ diktning alltför personlig och oberoende; men
möjligt är, att förtrogenhet med Byrons poesi förstärkt den
grundstämning af världsförakt, som är utmärkande för dessa dikter.2
Tegnér tycks eljest vara den förste skald, i hvars produktion
man med tydlighet kan spåra ett Byron-inflytande. Byron var en
af de diktare, för hvilka Tegnér särskildt hyste både intresse och
beundran. Han förklarade visserligen under sina glädtigare dagar,
1 I Svenska Biet 1841 (n:o 225 o. 227) förekommer en anonym öfvers, af
»Mazeppa» conto 9—13.
2 Jfr Östergren: Vitalis, hans lif oeh diktning (1869) s. 74—76, där Byron
och Vitalis jämföras. — Weddingen i sin Lord Byron1s Einfluss anf die
euro-päischen Litteraturen der Neuzeit, som för Sveriges vidkommande lämnar
ytterst få upplysningar, säger helt kort: »Von Byronschem Weltschmerz erftillt
sind die Gedichte Vitalis», lämnande därhän, huruvida påverkan föreligger
eller ej. — Hur vanskligt är det också ej att afgöra dylika frågor! Om Leopold
skrifvit »Den sköna bedjerskan» tre decennier senare än han gjorde, hvem
kunde då ej svurit på, att detta stycke haft »Don Juan» till förebild?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
