Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sixten Belfrage, Genombrottet i Lidners diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genombrottet i Lidners diktning 167
nutidens svenska, och detta icke blott i vitter stil utan äfven t. ex.
i tidningarnas annonsspalt.
"Vidare många nya femininer på -in, Jämför här Lidners:
korpinna och medborgarinna." De båda exemplen kunna naturligtvis
endast vid sidan af stark bevisning för öfrigt anses som skäl för
en påverkan. Man kan framdraga, att dylika enstaka
irøwa-nybildningar träffas äfven hos rena fransk-klassiska författare t. ex.
tomtinna hos Creutz, storlánna (Gyllenborg), monarkinna (Leopold).
"Bland nya sammansättningar har Klopstock ett mycket stort
antal, bland annat med sådana förled som Blut-, Blume-, Donner-,
Gott-, Himmel-. Man jämföre Lidners sammansättningar med blod-,
blomster-, åska- och tordön-, Guda-, himla-." Af de här nämnda
höra de med Guda- sammansatta till pseudoklassicitetens allra
vanligaste. Feuk uppräknar som Lidnerska nybildningar: Guda-arm,
Gudaflägt, Gudanåd, GudasMte, Gudathron, Gudavällust (a. a., s. 82).
Från de icke fullt 100 sidor som Creutz’ vitterhetsarbeten upptaga
har jag antecknat: gudakraft, gudaverk, gndamagt, gudaglans,
gudafröjd, gudanöje, gudasällhet. Lidners nybildningar ha knappast ens
något individuellt drag. I hvarje fall är det intet, som för tanken
till främmande påverkan. Lidners sammansättningar med himla äro
icke många. Feuk uppför som nybildningar Himlakänsla och
Himla-värde. Jag har yttermera antecknat blott tvenne: himlaeld och
Himla vän. Icke heller här skiljer sig Lidners språkbruk från hans
gustavianska samtida. Lidners Womsfer-sammansättningar beteckna
heller icke någon skiljaktighet från dåtidens poetiska språk. Redan
i Lidners tidigaste diktning förefinnas sådana: blomstervåren i ett
poem från studentåren (se Warburg, Lidner s. 68), blomsterfält i
"Milot och Eloisa". Dylika sammansättningar flöto lätt ur
rococo-skaldernas pennor, då en idyllisk ton skulle anslås. Klopstock har
inga direkta motstycken till de nybildningar af Lidner, Feuk anför.1
De Lidnerska sammansättningarna med blod äro däremot mera
kännetecknande för det karakteristiska i Lidners språk. Feuk
anmärker om dem (s. 84): "Det är att observera, att flertalet af
1 Däremot finner man hos Gotter motsvarigheten till det enda af dessa
ord, Lidner använder mer än en gång, blomsterstrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
