Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 Martin Lamm
ter och de religiösa sammankomster med bibelläsning, som skola
förekomma i denna poetiska religion. Korrespondenstydningen skall
utgöra "sjelfva Lifsnöjet i Samqväm och Promenader". Den skall
emellertid ej ske "under bekymmersamt alfvar, utan med inbördes
Glädtighet, fast Tro att altid af Herren få uplysning under
samtalen, och ofta med humoristiska infall". Af särskildt intresse äro
de skildringar Almquist ger af de ceremonier, hvarmed äktenskap,
begrafningar och brottslingars återupptagande i samhället skola
högtidlighållas, då vi här för första gången få en antydning om
några af de idéer, som sedan skola spela en så stor roll i hans
sociala förkunnelse. Jag har emellertid på andra ställen redogjort
för dessa.
Innan jag ingår på Almquist försök att omsätta dessa teorier i
poetisk praxis, torde det vara nödvändigt att ägna några ord åt
hans litterära beläsenhet. Om dennas omfång äro vi naturligtvis
ytterst ofullständigt underrättade till följd af bristen på bref från
hans första ungdomsår. Den af honom upprättade katalogen öfver
Fagerviks boksamling1 lämnar också föga ledning, då dess förråd
på modernare litteratur ej tyckes hafva varit särdeles rikhaltigt.
I den förklädda själfbiografi, som Almquist gett i skildringen
af klockarsonen Andreas Morins lefnadsöden i företalet till 1839
års upplaga af Amorina, låter han denne vid nitton års ålder göra
bekantskap med den tyska litteraturen, ett datum, som stämmer
med det Almquist i brefven till vännerna brukar uppgifva för
begynnelsen af sin "romantik". I det ofta citerade stycket talar han
ju särskildt om den hänförelse, som Schillers dramer och Novalis
uppväckte hos honom. Den senare tyckes, af brefven att döma,
ha varit hela hans vänkrets’ älsklingsskald. Vid tiden omkring
1815 torde Almquist säkerligen ha varit ganska initierad i tysk
litteratur. Den torde väl i allmänhet ha rört sig inom samma
gränser som hans fosforistiska Upsalakamraters. Att han äfven
var fullt förtrogen med samtida svensk litteratur är ju själffallet.
Bland göterna gingo hans sympatier främst till Geijer, under det
1 En afskrift af den skönlitterära delen af densamma har prof. W.
Söderhjelm välvilligt förskaffat mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
