- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionionde årgången. 1918 /
165

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns. Af Gunhild Bergh.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns 165

äfven läst grekisk filosofi, och intrycken därifrån betinga i mycket
hans konstlära. Det är ingen tillfällighet att Platons namn så
ofta möter i hans arbeten. Det är Platons teorier, ehuru i
nypla-tonsk omklädnad; genom Plotinos och Proklos, man återfinner hos
Winckelmann.

Utgående från Platon ställer Plotinos mot hvartannat andens
värld och materiens värld. Men i motsats till Platon ser han i
konsten bryggan mellan dessa världar. Platon föraktar ju konsten.
Den efterbildar verkligheten, men det vi kalla så är endast en
skugga af det i egentlig mening verkliga. Vi se blott afbilden af
tingen, ej tingen själfva. Konstverket blir följaktligen en kopia
af en kopia. På dessa Platons beskyllningar svarar Plotinos:

st 8é ziç mç zéyyaç àujxáÇst, ott pLtjJioájJusvat tyjv cpoatv

fisv çaxéov xai xàç çöostç jujJisiaäm aXXa* sTr&txa Ssi siSévat, a>ç
oo)( árcX&ç to opcoaevov [ujxoövtat, àXX’ àvatpé^ooaiv ini todç Xo^ocç, l£
a>v fj ojdoiç* slta xat ozi TroXXà raap3 aoroov tcoioöoi . xal Trpoaxi-ö-éaat 7àp
ot(|) ti IXXsi7Cst, wç syoviai vb %ak\oç’ stüsi xai 6 <3>si8iaç töv Ata Tüpöç
oo§sv ala^-[JLTÖv Tuonijoaç, àXXà Xaßwv otoç av ysvoito, st ^[J.tv 6 Zêüç 8t?
åfl-éXot

Konsten är således efterbildning, men ej af det synliga, utan
af de idéer, som äro det sanna varat. Hvarifrån stammar, frågar
Plotinos, tingens skönhet? Hvarifrån Helenas, denna omstridda
kvinna, hvars fägring jämförts med Afrodites? Hvarifrån Afrodites
själf? Är det icke öfverallt afglansen af det gudomliga,
urskön-heten, den öfver alla motsatser höjda enheten? Icke i stoffet utan
i formen ligger skönheten, i det högres härskande öfver det lägre,
idén öfver materien, själen öfver kroppen.

Så är det också med konstverken. Deras skönhet beror på att
de skapats efter konstnärens vision, efter den bild af idén han sett
i sitt inre. För att förtydliga sin mening talar Plotinos om två
marmorblock. Det ena är rått och obearbetat, det andra däremot
förmådt af en konstnärlig hand. Detta senare är skönt, men icke
därför att det är af marmor, då vore ju äfven det första vackert,

Plotini Enneades, ed. Volkmarm, Lpz 1884, II, 232.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1918/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free