Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agne Beijer, Abbé Domenico Michelessi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 Agne Beijer
genmäle till Arteaga (1790).1 Visserligen visar sig Michelessi icke
alldeles konsekvent, i det han vid ett annat tillfälle hjälper sin vän
Rothman till en översättning av Metastasios Aleide al Bivio 2 —
doktrinär var han nu inte i något avseende. Men redan det sätt,
varpå han i sitt ovan citerade inträdestal talar om musiken som
ett lidelsernas språk, är karakteristiskt nog för hans musikpolitiska
ståndpunkt och innebär ett bestämt partitagande — det är som om vi
hörde ett preludium till Kellgrens Gluckartiklar i Stockholmsposten.
Michelessi har emellertid gjort en ännu mera direkt insats i
det svenska dramats historia. Därom meddelar Nordin i sin
Dagbok efter en muntlig uppgift av Kellgren följande:3 "Operan Gustaf
Wasa, som upfördes den 19 Jan. 1786, var påtänkt straxt efter
Revolutionen. Abboten Michelessi gaf upp plan till densamma och
då varande Hof-Predikanten, sedan Dom-Probsten, Joh. M. Fant
skulle utföra arbetet. Han skref ock en hel act, den jag 1773 hörde
honom i Upsala upläsa. Fant lär sedan ej ha skrifvit vidare i
detta ämne. Hvad Konungen nytiat eller förkastat af Michelessis
plan, vet jag intet; men för första acten finner jag henne i det
närmaste lika med den Fant fölgde."
Nu finns det verkligen i Kungl, bibliotekets handskriftsamling
en enstaka första akt till ett Gustav Vasa-drama, som icke alltför
illa synes passa på denna beskrivning. Fragmentet är anonymt,
och om dess proveniens kan ingenting med säkerhet sägas mer än
att det härrör från Svenska akademiens depot i Kungl, biblioteket.
Om det är av Fants hand eller icke kan alltså icke avgöras, och något
friskare tillskott i sin vissnade lager skulle i varje fall poeten Fant
därmed icke heller vinna. Ty det visar sig att denna första akt
replik för replik endast följer ett annat i bibliotekets
handskriftsamling befintligt Gustav Vasa-drama, daterat 1772 och tillägnat
1 Till »Monsieur le Comte»; brevet finnes en smula oegentligt bland Bref
till Gustaf III från främmande personer, Gust. saml. i UUB. Calsabigis
stridsskrift publ. i Gluck-Jahrbnch, II o. III (1915 o. 1917).
2 Jfr Levertin, Teater och drama under Gustaf III, 1889, s. 9. Aleide är
ingen melodram i egentlig mening, endast en kort dramatiserad allegori över
det kända motivet. Karakteristiskt nog slutar den med fru Dygds och fru
Lustas fullständiga försoning i Ärans tempel.
3 Cit. efter Skrifter utg. af Svenska litt-sällskapet i Finland 27, s. XXIII
(Kellgrens bref till Cleiuberg-Edelcrantz, utg. av H. Schück).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
