Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Nordfelt, Erikskrönikans ålder och tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erikskrönikans ålder och tillkomst 3
Dessutom bör ihågkommas, att man i allmänhet,1 med
framhållande av att språket i Erikskrönikan tyckes vara av ungefär
samma prägel som i Eufemiavisorna och att den förras författare
synes ha känt till dessa, varit av den uppfattningen, att krönikan
skulle vara yngre än visorna. Om då Olsons förläggning av Flores
till tiden omkring 1350 och de två andra Eufemiavisorna till strax
före 1340 visar sig riktig, kan detta givetvis icke bli utan sina
konsekvenser för åsikten om krönikans tillkomst så tidigt som
omkring 1320.
I varje fall synes mig blotta möjligheten av att Olsons
tidsbestämning för Flores träffat det rätta, utgöra ett tillräckligt skäl
att verkställa en förnyad granskning av Erikskrönikans problem i
dess stora huvuddrag. Jag skall därför här nedan söka utröna,
huruvida beaktansvärda omständigheter i övrigt tala för en senare
förläggning av krönikan, och, såsom en följd av mina iakttagelser
i andra avseenden, framkasta förslag till en annan lösning än den
f. n. omfattade av vissa i sammanhang därmed stående spörsmål.
Däremot kommer jag icke alls att sysselsätta mig med krönikans
historiska uppgifter, vilka redan förut blivit utförligt behandlade
och av vilka Pipping torde komma att förebringa ytterligare
utredning i den blivande kommentaren till hans edition.
Till en början må då påminnas om följande. Erikskrönikan är
en framställning på rimmad vers, s. k. knittelvers, av
Folkungaättens historia, vilket ju blir ungefär detsamma som Sveriges
politiska historia under Folkungaätten. Efter en inledning, där det i
korthet talas om den siste konungen av den Erikska ätten, Erik
den halte och läspe, samt något utförligare om vissa Folkungars
uppror under dennes regering, börjar berättelsen med Birger Jarl
och fortgår med en detaljerad skildring av brödrastriderna mellan
dennes söner och i all synnerhet mellan hans sonsöner jämte andra
historiska tilldragelser, särskilt härnadstågen till Finland och
Ryssland, samt slutar med den minderårige Magnus Erikssons upphöjelse
på såväl den svenska som den norska tronen år 1319. Därjämte
1 Om den särställning, sora Olson i detta avseende intager, kommer jag
att yttra mig här nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
