Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Nordfelt, Erikskrönikans ålder och tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 A. Nordfelt
Denna bristfällighet i textens fortsättning styrker mig givetvis
i den övertygelsen, att vi ha att göra med en mekanisk och icke
en organisk lucka. Att luckan efter denna nödtorftiga förbättring
lämnats sådan den faktiskt är, trots de många avskrifterna, av vilka
vi ännu ha 19 i behåll, torde ha berott därpå, att ingen trott sig
kapabel att fylla ut den.
Det är tydligen svårigheterna att förklara denna lucka, som
huvudsakligen föranlett den hypotesen av Cederschiöld, att
krisernas historia författats först och förhistorien sedan, samt även hos
andra forskare givit anledning till rätt så vågade antaganden i
övrigt. Med den teori jag ovan framställt om luckans beskaffenhet,
finnes för mig intet skäl att antaga, att krönikans olika huvuddelar
tillkommit i annan ordning än den kronologiska.1
Även Cederschiöld talar om »den klumpiga sammanfogningen» men anser den
vara gjord av författaren. — På grundval av vad sålunda blivit framhållet
skulle jag vilja föreslå följande rekonstruktion av förloppet. Båda härtigarna,
antar jag, befunno sig i Dåvö, och där beslöts, att Valdemar skulle rida till
kung Birger i Nyköping för att sondera terrängen. Sedan han — och härefter
följer jag krönikans egen framställning — av denne mottagits på det
hjärtligaste, återvände han över Stockholm till Dåvö och övertalade Erik till
besöket i Nyköping, dit de tillsammans färdades, likaledes över Stockholm, och
där de gingo sitt slutliga öde till mötes. Skulle man försöka sig på att gissa,
hur den versraden lytt, som i originalet varit den sista av de bortfallna, vill
jag föreslå en formulering i följande riktning: »Waldemar wille til Nyköpimgs
fam». — Beträffande ordet ther (v. 3639), om det nu är autentiskt och bör
tolkas som det lokala adverbet där, så torde det väl i krönikans nuvarande
avfattning syfta på det mystiska »Calmara» men i den av mig supponerade
originaltexten på resans utgångspunkt, Dåvö. I ena som i andra fallet ger
det en mindre tillfredsställande läsart, som emellertid skulle vinna betydligt
genom en förändring från ther till ihy.
1 Om man icke skulle vilja acceptera min ovan framställda förklaring av
luckan, finns det dock andra möjligheter till en lösning utan alltför
invecklade hypoteser. Så kunde man föreställa sig, att det historiska materialet för
de fyra åren varit mera svårtillgängligt och att författaren därför tills vidare
fortsatt med de därefter inträffade händelserna, eller ock att han, efter att i
och med beskrivningen över fästligheterna i Lödöse ha kommit till ett slags
första avslutning i sin hjältes historia, tröttnat på att återgå till det vanliga
skildrandet av mindre viktiga händelser för att tills vidare kasta sig in på
det mera lockande ämnet om Nyköpings gästabud, men, i det ena fallet såväl
som i det andra, av någon anledning ej fått tillfälle att sedan göra den nödiga
utfyllningen. Den meningslösa uppgiften om Valdemars färd till Kalmar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
