Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Friedrich Menius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Friedrich Menius 71
ligt graverande. Inlagan avslutas med ett påpekande, att vissa av
dessa "errata" äro svåra försyndelser mot den ortodoxa tron, en
del andra strida mot det rätta förnuftet, andra slutligen äro
"otio-sorum hominum figmenta et vanissima cæcæ men tis deliria".
Den 16 juli överlämnades denna skrivelse till Menius för
besvarande. Då infann sig nämligen, enligt vad han själv berättar,1
"Dominus Licentiatus" Schomerus, hans gamle Dorpatkollega, jämte
en annan för Menius obekant prästman i fängelset och inledde
besöket med att söka reta honom till vrede genom hårt tilltal, varom
Menius’ olycksbroder i fängelset kunde vittna. Då Menius nogsamt
aktade sig, berättar han vidare, för att låta förleda sig till någon
överilning och hellre ville skriftligen svara dem, hade Schomerus
slutligen kommit fram med Ministerii Ecclesiastici skrivelse.
I denna skrivelse tillfrågas nu Menius, om han vill erkänna,
allvarligen återkalla och ödmjukeligen avbedja sina villfarelser. Han
tillhålles vidare att svara direkt på frågorna, emedan man icke kan
godkänna de distinktioner och förklaringar han givit i sin bok och
i sin skrivelse till K. Maj:t.
I sina erinringar till drottningen om processens förlopp2
konstaterar Menius, att denna Ministerii Ecclesiastici skrivelse mycket
skiljer sig från prästerskapets förut avgivna, dels genom en mildrad
ton, dels också därigenom, att man tyst förbigår eller lindrar en
del av de föregående anklagelserna. Under det att man sålunda
tidigare förevitat honom kätteri i treenighetsläran, gällde anklagelserna
nu blott själva hans sätt att uttrycka sig. Vidare påpekar han som
anmärkningsvärt att man av honom icke önskade en förklaring över
dessa uttryckssätt men blott ett allmänt återtagande’ och
avbed-jande, utan hänsyn till att han redan förut gjort avbön och
revo-kation i fråga om både sina verkliga och skenbara fel.
Menius griper sig därför omedelbart an med författandet av en
ny förklaring. Redai* om några få dagar, den 20 juli, var denna
"Declaratio Frederici Menii"3 färdig att överlämnas till vederbö-
1 I skrivelsen till drottningen 18 aug. 1645.
2 Skrivelsen den 18 aug.
3 Avskrift i ÜB., Palm sk. 106 (s. 956 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>