Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Friedrich Menius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Johan Nordström
rande, oaktat förhållandena i fängelset tydligen icke voro mycket
gynnsamma för litterär verksamhet. "Summo carceris squalore
obrutus, tam Corpore quam animo non parum debilitatus, inter
con-victorum strepitus et fumos",1 sådan var hans situation under
författandet av denna ypperligt skrivna försvarsskrift.
Granskar man innehållet i densamma, finner man, att Menius
i grund och botten icke gör de begärda medgivandena och att han
genom sina försök att försvara vissa av sina älsklingsidéer icke just
förbättrar situationen.
Särskilt betänklig är redan ingressen, vari han återigen hävdar, att han
vill ha sin bok betraktad ej som ett teologiskt men som ett filosofiskt verk.
Han säger sig ha gripit sig an med sitt arbete med desto större tillförsikt,
som det av historiens vittnesbörd är tydligt, att Hermes Trismegistus levat
före Moses — en under renässansen f. ö. icke alldeles ovanlig åsikt, trots
att enstaka mera kritiska andar såsom t. ex. Casaubonus och G. J. Vossius
redan börjat inse de hermetiska skrifternas relativt sena ålder och
eklektiska karaktär. Han påstår sig till på köpet i en skrift, benämnd »De
Gentis Amaliticæ origine & progressu», med de förträffligaste argument ur
de gamles skrifter ha uppvisat, att Hermes varit de nordiska folkens fader
(Borealium populorum parentem), något som ytterligare kommer att styrkas
i den upplaga av Hermes’ skrifter, som han har för avsikt att utge.
Han säger sig vidare icke förstå, varför man ej skulle få jämföra
bibelns fysik med den hermetiska, vars förtjänster framför den peripatetiska
fysiken han framhåller. Den hermetiska fysiken är icke som den
peripatetiska blott spekulativ, utan den är en praktisk vetenskap, där allting med
geometrisk precision kan uppenbart demonstreras.
Han ber alla läsare av sin bok att icke efter den bedöma hans
trosbekännelse; oaktat däri finnas en del teologiska uttalanden, har han ej
avsett att därmed framlägga sin oomkullrunkeliga tro eller göra sig till domare
i de teologiska kontroverserna. Väl bör man i teologiska traktater
avhålla sig från filosofiska bevisgrunder, något som däremot ej gäller i fråga
om alla andra vetenskaper. I teologien tro vi helt enkelt och styrka vår
tro med Skriftens utsagor. I filosofien utforska vi grunden, dock så, att vi
icke därigenom anse oss ha nått full visshet utan så, att resultatet alltid
förblir problematiskt, liksom något som antingen kan vara eller icke vara
(sed ut semper maneat in dubio, tanquam res, quæ vel esse vel non esse
possit). Ty vad som hör till tron faller icke under förnuftets domvärjo.
»O att man alltid iakttoge detta», utbrister han, »så att man aldrig efter-
1 Skrivelsen till drottningen den 18 aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
