Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Almquists Ormus och Ariman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almquists Ormus och Ariman 183
av kulturtrötthet, som besjälade honom i samband med
verkställandet av bondelivsprojektet, och som framdrivits af smärtsamma
erfarenheter och missräkningar av olika slag, vilken har färgat denna
diatrib mot det bestående och givit den dess negativt polemiska
kraft. Men å andra sidan ha dessa intryck endast givit ny näring
åt Almquists tidigare samhällsåskådning.
Såsom Simonsson framhållit,1 är Almquist från början
ointresserad av politiken. I "Hvad är Kärlek?" finner han, att alla de
projekt till samhällets förbättrande, varav bokmarknaden
översvämmats, äro mänskligheten till ingen nytta. Samhällets väl beror
nämligen på "den husliga kretsen", på "husligheten", och dennas
religiösa karaktär gagnar samhället mera än " alla de skeppund
projekt öfver åkerbruk och penningar tillsammantagna", vilka
skrivits. Troligen är Almquist här influerad av Schleiermachers fjärde
tal över religionen, "Über das Gesellige in der Religion", vilket
påyrkar skilsmässa mellan stat och kyrka, enär statens inblandning
i det religiösa samfundet verkade fullkomligt depraverande på detta.
Varje konstitutionsakt till politisk existens verkade på kyrkan
förstenande som ett Medusa-huvud. Det himmelska bandet vore
oändligt värdefullare för den religiöse "als Euer irdisches politisches
Band, welches doch nur ein erzwungenes, vergängliches,
interimis-tisches Werk ist" (s. 184). I stället för den bestående kyrkan
tänker sig Schleiermacher mindre menigheter, samlade omkring fritt
valda ledare, och vid den nuvarande konstlade bildningens slut
komme det icke att behövas någon annan förberedande
sammanslutning för religionen "als der frommen Häuslichkeit" (s. 230). —
I Om det nya Strids-sättets idee påpekas det, att ämbetsmännen och
tidningsmännen predika för folken "botandet af statsskador" och
"penningeskador", men det gudomligt förträffliga i konstitutionerna
etc. framhålles aldrig. Statsförhållandenas egentligen stora värde
ligger däri, att de äro yttre uppenbarelser av ting, som stå över dem.
Politiken och striden om statsidéer höra till det gamla stridssättet,
emot vilket Almquist sätter "det nya Lifvet" och striden av kärlek.
1 C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder», Samlaren
1919, s. 60 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
