Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige 21
att de liturgiska formerna ej strängt uppehöllos; härtill var
kyrkopersonalen alldeles för fåtalig.1 Kanske fick allmogen i viss mån
ersätta kyrkotjänareskaran och deltaga i de liturgiska funktionerna.
Dessa måste naturligtvis tendera mot en viss folklighet. I de flesta
fall lades väl kapson på denna tendens. Men är ej »smörjningen»
en eftergift åt en folkligare, åskådligare uppfattning, som ansåg
»thurificatio» som en alltför blek symbol av den bibliska händelsen?
Ur Dijkmans notis kunna vi beträffande de uppländska
landskyrkorna ej sluta oss till annat än en ceremoni av denna förkortade,
fragmentariska karaktär och med en viss tendens mot folkbruk.
Men här rymmes dock en förbleknad rest av besöksscenen, och
dessa svaga spår kunna ej tänkas utan att »visitatio» verkligen
förekommit i landets större kyrkor, framför allt Uppsala domkyrka.
Det är likväl egendomligt, att icke flera liturgiska dokument
bestyrka, att så var förhållandet.
Några andra punkter i Dijkmans berättelse förtjäna även
uppmärksamhet. Enligt Dijkman brukade man också ha ett beläte
föreställande Kristus. Det som han sett i Vada finnes ännu i behåll
i Nordiska Muséet2, en ganska realistiskt gjord träskulptur i
kroppsstorlek. I Gamla Uppsala finnes också kvar ett »krucifix», försett
— egendomligt nog — med hål i bröstet för monstransen.3 Man
använde också, som vi sågo hos Dijkman, träskulpturer föreställande
väktare under påsknatten.4
Här ha vi alldeles tydligt en förbindelselänk mellan den medel-
1 »Wächtare beläten» fingo ersätta väktare i D:s notis.
2 Därjämte också »graven», en tumbaformad träkista, avbildad hos
Hildebrand, a. a., III, s. 648. »Kristi grav» torde också ha funnits rätt långt fram i
tiden i några andra Upplandskyrkor. Jonas Haquini Rhezelius företog 1635 och
följande år (1636, 1638) studieresor i Uppland för »att uppsökia gamble
monumen-ter», som han framhåller i sin »Moniimenta Upplandica» (se Upplands
fornminnesförenings tidskrift, Bd. 7, Bilaga s. 1 f.). Under sin resa såg han bl. a. (a. a.,
s. 65) »i alunnda K(y)rkia Christi graf mechta wäl giord af trä lijka som en Kista
och Christi lekamen liggiandes deri». Här har man utan tvivel att göra med samma
typ som i Vada. Det kan ej heller gärna vara fråga om annat än en dylik
kist-form, när det heter i en urkund från 1448 (cit. utan angivande av källa: i
Hildebrand, a. a., III, s. 563, 648), att i Uppsala domkyrka funnes »figura sepulchri
Domini sita in parte occidentali iuxta chorum animarum». I en uppräkning av
kyrkliga föremål från medeltiden anför Laurentius Petri »wars Herres Christi graf
af Steen eller Trä», tydligen fortfarande samma modell som också i hög grad är
dokumenterad från utlandet (Chambers a. a., II, s. 22). Den typ åter, som avsågs
i Linköpingstexten, har jag ej funnit (se sid. 18).
3 G. Dalman, Das Grab Christi in Deutschland, Lpzg. 1922, s. 14. Jfr
Chambers, a. a., II, s. 21: »This höst was laid in a pyx, monstrance, or cup and
sometimes in a special image, representing the risen Christ with the cross or
laba-rum in his hands, the breast of which held a cavity covered with beryl or crystal».
4 Liknande också dokumenterat från England. Se Heales a. st., s. 280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
