Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Harald Elovson
vinna läsare genom en spirituell framställning än genom att ta upp
till behandling ämnen, som kunde intressera. Detta sinne för det
aktuella kommer tydligt fram i hans huvudverk, Histoire
philosophique et politique des établissemens et du commerce des Européens
dans les deux Indes, som han efter en lång förberedelsetid utgav i
sex delar 1770.x
Feugêre har visat, i hur hög grad detta arbete är en produkt
av sin tid, hur det återspeglar och tillmötesgår vissa allmänna
tendenser i samtiden: smaken för det exotiska, diskussionen om
ekonomiska doktriner samt sist men inte minst det starka intresset
för kolonier och kolonisation. Samme forskare har också fastställt
den betydelse, Raynals olika medarbetare haft för hans verk, och
vidare grundligt undersökt en del av hans ofta påtalade plagiat.2
Raynals syfte med sitt verk var emellertid inte endast att med
utförliga och detaljerade faktiska uppgifter, vilkas tillförlitlighet
förresten med rätta ofta blivit ifrågasatt, tillfredsställa sina läsares
intresse för de europeiska ländernas handel och koloniväsen. Han
hade inte förgäves kallat sitt arbete en histoire philosophique. Gång
på gång avbryter han, helt i tidens stil, sin sakliga framställning
för att med flödande retorisk svada frambära sina åsikter om stat
och samhälle. Utan förbehåll hävdar han folksuveränitetens
princip, med iver drar han i härnad mot den katolska kyrkan, som han
utesluter från den tolerans, han predikar, på det ekonomiska
området pläderar han för den mest långt gående näringsfrihet. Dessa
idéer äro ju långtifrån originella. De hörde till upplysningsmännens
commune bonum. Det originella för Raynal var den oförskäckthet
och oförbehållsamhet, varmed han bekände sig till dem. Knappast
någon hade så ohöljt framfört dem. Dessa patetiska digressioner,
som. på den nutida läsaren i längden verka tomma och tröttande,
utövade på den samtida läsaren en egendomlig tjusning. I dem
har man framför allt att söka orsaken till det stora uppseende,
Raynals historia väckte.
I denna stora kolonialhistoria, vilken man inte utan rätt
karakteriserat som en serie avhandlingar de omni re scibili et quibusdam
1 Hirn låter (a. a., s. 210) med orätt arbetet ha utkommit 1772 och omfatta
»fyra digra volymer». Första upplagan trycktes 1770 i Amsterdam, men synes
först två år senare ha blivit känd i Frankrike (Jfr Feugëke a. a., 265—66). Först
den s. k. tredje upplagan, tryckt i Geneve 1780, räknar fyra volymer in-4°.
2 Jfr Feugêre, Raynalj Diderot et quelques autres »historiens des deux Indes».
Revue dliistoire littéraire de la France 1913 och 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
