Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raynal och Sverige 59
under det att Londoneditionen omfattar 183. Om man nu erinrar
sig, att major Lunds tidning trycktes hos samme boktryckare, som
utgivit Raynals skrift, ligger det nära till hands att antaga, att
Stolpe själv skrivit eller åtminstone framkallat artikeln, som
givetvis bör ha stimulerat bokens avsättning. Man skulle i så fall kunna
utläsa ett självförsvar i orden: »samma bok är, för sitt wärde
omtryckt på flera ställen och förtjänar at omtryckas hos alla så fria
sälla och lyckliga nationer som wi, som aldrig igenom egen
ärfa-renhet utan blott Auctorens penna kunna öfwertygas om
rigtigheten av hans satser». De sista raderna äro ett indirekt beröm åt
Gustaf, väl närmast ägnat att avväpna eventuell censur.1 Det hörde
till tekniken i tidens oppositionella press, att redaktören, när han
publicerade någon fransk eller engelsk upplysningsfilosofs utfall
mot tyranner och despotism, i en not skyndade att framhålla, att
författarens ord ej hade någon tillämpning på svenska förhållanden.
Dessa förklaringar voro givetvis, och det förstod man också på
vederbörande håll, utan allt värde.
Under resten av år 1782 nämnes Eaynal blott i förbigående
mot slutet av året, då en insändare i en anmärkning konstaterar,
att det helt säkert är »igenom läsningen af Romerska Historien
och andra Frihets Hieltars Skrifter eller gärningar», som »den
sednare tidens Rousseau, Helvetius, Rainal, Montesquieu och Condillac
formerat sig».2 Detta förhållande får helt säkert sin förklaring i
det ovan nämnda förbud mot Raynals skrift om Amerikas
revolution, som utfärdades i januari detta år, helt kort efter det att
den nyssnämnda artikeln stått publicerad i Lunds dagblad. Det
är för övrigt inte omöjligt, att detta förbud i sin tur framkallats
av denna artikel. Man vet, att vederbörande myndighet med stor
uppmärksamhet följde den avskedade majorens journalistiska
verksamhet, och det kan inte ha undgått dessa observatörer, att verkan
av det kungliga förbudet mot Raynals historia blev i hög grad
illusorisk, så länge denna nya skrift av den franske filosofen var
fritt tillgänglig i landet. Lund har väl å sin sida dragit sig för
att trotsa förordningen. Det dröjer över ett helt år innan man åter
möter Ra}7nals namn i hans tidning. I numret för den 28 april 1783
är införd en samling »Strödda tankar af en ung Patriot», vilka i
1 I innehållsförteckningen anges denna artikel på följande sätt: »recension af
en bok som hela werlden läser med eftertanke» (s. 399). Raynals namn är ej utsatt.
2 Dagbladet, Wälsignade Tryck-Friheten, Tredje och Sidsta Skäcken, n:o 22
(2%2 1782)1 s. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
