Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Harald Elovson
själva verket äro en serie indirekta angrepp på Gustaf III,
karakteristiskt nog avslutade med en hyllning av konungen för hans
förtjänster om landet. En av dessa »tankar» lyder så: »Man Warnar
Ungdomen at icke läsa Rousseau, Helvetius och Raynal, på den
grund at dessa Auctorer ingjuta kärlek för Friheten. Gud ware
lof! denna warning kan ej ske hos et Fritt Folk, der deras
Konung är den förste Medborgaren?»1 Man observere frågetecknet!
Detta är ju ett tydligt ironiskt utfall mot Gustaf för hans förbud
mot Raynals skrifter. — I juli blev tidningen indragen, men några
månader senare började Lund utge den under det omvända namnet:
»Tryck-Friheten den Wälsignade». Redan i fjärde numret har han
infört utdrag ur Raynals skrifter, men bliven vis av skadan, låter
han dem framträda under skyddande förklädnad. Artikeln, som
anges vara insänd, börjar så: »Til Förläggaren. — Då min Herre
på flera ställen förut i Wälsignade Tryck-Friheten, infört små
Utdrag af en wiss Philosofs allmänt högagtade Arbeten, ger sådant
mig anledning at äfwen nu til Tryck-Friheten den Wälsignade
översända medföljande Fortsättning däraf.»2 Till orden »en wiss
Philosofs allmänt högagtade Arbeten» har Lund satt en not: »Anonymen
lär mena Lingvet, vars Annaler ej äro förbjudne». För att dölja
att utdragen i själva verket härrörde från Raynal, mot vars skrifter
förbud var utfärdat, antyder Lund helt menlöst, att den
ifrågavarande filosofen torde vara Linguet, som var hans läsare bekant,
då han tidigare givit utdrag ur dennes »Annales». Linguet hade
förresten just vid denna tid väckt stort uppseende Europa runt med
sina 1783 utgivna »Memoires sur la Bastille», vilka Lund också
hade använt för sin tidning.3 Redan notens formulering röjer ju,
att Lund mycket väl visste, att det gällde en författare, vars skrifter
voro förbjudna.
Det angives givetvis icke i artikeln, vilket av Raynals arbeten,
som utdragen hemtats ur, men då de alla återfinnas i särtrycket
»Revolution de 1’Amerique», vågar man sluta, att det åter är den
av Stolpe tryckta boken, som varit Lunds närmaste källa. Raynals
text är ställvis högst subjektivt återgiven. Karakteristisk är den
omändring, som framgår av följande sammanställning:
* Dagbladet, Wälsignade Try ek-Friheten 1783, s. 626.
2 Tryckfriheten den Wälsignade, s. 28.
3 Dagbladet, Wälsignade Try ek-Friheten, Tredje och Sidsta Skäcken, n:o
90—91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
