Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Noreen: Undersökningar rörande det inbördes förhållandet mellan de s. k. eufemiavisorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökningar rörande de s. k. Eufemiavisorna 65
Vad dessa mycket omdiskuterade slutrader för övrigt angår
ansluter jag mig till Blancks uppfattning i Samlaren 1927, s. 185 ff.,
att de mycket väl kunna vara ursprungliga i den senaste dikten, FI.
Anmärkningsvärt är ju även att de båda andra
»Eufemiavisorna», Iv och FI, hänvisa på franska original, helt eller delvis med
norsk förmedling, under det att spåren i fråga om Fr synas gå
direkt till Tyskland.
EN ELLEE FLEKA FÖEFATTAEE TILL
»EUFEMIA VISOEN A»?
Vid granskning av materialsamlingen ovan torde man finna att
inga paralleller mellan Fr och FI föreligga av den art, att de
bevisa ett sammanhang. Däremot är det påtagligt att FI imiterat Iv.
Detta skulle alltså tyda på att författaren till FI icke känt till Fr
och att det sålunda icke kan vara samme man som bearbetat dessa
två dikter.
Den vanliga åsikten är som bekant att alla tre dikterna ha
samma upphovsman.1 Bestämda uttalanden i denna riktning ha på
sistone gjorts av t. ex. Lütjens (s. 23), E. Schröder (a. a. s. 718:
»unzweifelhaft»), Olson (Festskrift till Söderwall s. 120) och Blanck
(Samlaren 1927, s. 187), vilken sistnämnde rentav anser sig kunna
bevisa författarens identitet (utan att dock bevisen framläggas).
Rätt tveksamt uttalar sig Schück (i Schück-Warburg, 3 uppl., 1, s.
268), och Nordfelt (En sv. riddardikt s. 122 f.) anmäler bestämt
reservation. De franska lånorden tyda enligt honom »icke på så
lika ordförråd» som man kunnat vänta om förf. varit samme man i
alla tre fallen. Likheterna bestå, menar Nordfelt, »i mångt och
mycket av sådana schablonartade uttryckssätt, som i en primitivare
poesi äro gemensamma för dikter av samma slag och, i än högre
grad, för senare bearbetningar därav». — »Dessutom», fortsätter
Nordfelt, »kan nog ett uppmärksamt öra skönja vissa nyanser
även i fråga om de återstående uttryckssätten, åtminstone i Flores
1 Teorien om gemensam författare för »Eufemiavisorna» och EK tycks
däremot numera åtnjuta mindre popularitet. Det »slående bevis» för författarnas
identitet som Schröder, a. a. s. 719, anför är absolut värdelöst. Mig synes det
uppenbart att förf. till EK ingenting har med Eufemiavisorna att göra annat än
att han säkerligen känt till dem och här och där påverkats av deras stil. —
Stilistiskt — frånsett det kronologiska — ännu omöjligare förefaller mig den av
Olson, Frän filologiska föreningen i Lund 4, s. 105, framkastade tanken, att förf. till
Konung Alexander varit samme man som bearbetat Eufemiavisorna.
5 — 30686. Samlaren 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
