Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys tidigare sociala diktning. Av Henry Olsson - Diktningen (1882-83)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snoilskys tidigare sociala diktning 61
ut över landet och som alltså förlänats den omedelbara form, som
tusenden förstå.
Den 6 juni 1879 fyllde Onkel Adam 75 år. Sveriges
skriftställare uppvaktade in corpore, särskilda hyllningspoem hade
skrivits av Topelius, Sätherberg, Ridderstad och Lea, och till dem som
strängat sin lyra hörde också Snoilsky. Uppgiften om dennes poem
förekommer i en uppsats om Onkel Adam i Svea 1881, författad
av Warburg. Stycket är så vitt jag vet okänt men har förmodligen
legat till grund för den födelsedagsdikt Snoilsky 1883 skrev till
Onkel Adams 79-årsdag. Vid jultiden s. å. 1879 vistades
Snoilsky i Nimes, varifrån han hämtat motivet till dikten om Jean
Reboul, den ringe arbetarskalden från Languedoc, som till yrket
var bägare.1 Den originella yrkeskombinationen — förenandet av
sångens gudagåva med den nyttigaste och mest vällovliga
näringsutövning, mättandet av hungriga munnar — ter sig för Snoilsky
som ett liv av högsta dignitet.
På diktens rika fält, der doft och glans
Så ofta gjort en blommas hela värde,
Din sång ej hjertan tjuste blott, men närde,
Ett ädelt hveteax i brokig krans.
Redan här har sångens symbol blivit enkel och jordiskt-reell, vad
Snoilsky förhärligar är den dikt som först och främst kan trösta,
styrka och hugsvala, poemet är i viss mån en föregångare till I
porslinsfabriken.
Enligt vad Warburg meddelar i sin Snoilskybok, hade I
porslinsfabriken skrivits efter ett besök i Cantagallis porslinsfabrik i
Florens. Dikten bygger alltså på ett rent konkret underlag. Men
säkerligen har som en programmatisk förutsättning för poemet
också legat ett brevuttalande av Onkel Adam, anfört i den nämnda
Sveauppsatsen, varest på tal om »hjertemenniskor» och
»snillemenniskor» bland författare (Schiller-Goethe) göres följande distinktion:
Alla de, som ha mera hjerta, än snille, bilda för att sjelf ha
glädje deraf och glädja andra, icke för att sjelf få ära deraf och.tvinga
andra till beundran. . . . Snillenas produktioner äro praktpjeser, likna
konstrikt utarbetade pokaler — vi andra svarfva simpla träskålar;
1 Snoilskys första bekantskap med Eeboul har säkerligen förmedlats
genom den sedan ungdomen beundrade frihetsskalden Freiligeath ; se dennes
översättningar i G-esammelte Dichtungen II, Aufl. 6, Leipzig 1898, s. 11 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
