Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys tidigare sociala diktning. Av Henry Olsson - Diktningen (1882-83)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Henry Olsson
kunde göra honom vore att lyssna till hans råd och »befria Italien».
Han avlägsnade sig »efter att ha lemnat sitt kort åt grefve Cavour,
som förvånad derpå läste namnet — Giuseppe Massini».
Diktens situationsbild kan ju i förstone verka förbryllande.
Enligt Bööks tolkning, som synes mig peka åt rätt håll, bottnar
emellertid poemets tanke i Snoilskys medvetande att han, ehuru
själv icke någon omstörtningsman, samarbetade med
ytterlighetselement: »ur känslan av djup principiell oenighet med många
vapenbröder i kampen mot klassamhället har den stämning fötts, som
gjort Cavours och Mazzinis gestalter levande för honom». Snoilsky
hade verkligen en gång under sin ungdoms Polenagitation stått i
förbindelse med Mazziniska ytterlighetselement, företrädda
exempelvis av Bakunin.1 I denna dikt ligger emellertid saken något
annorlunda till, eftersom motivet torde syfta på en alldeles bestämd
händelse, som kort innan förevarit. Själva huvuddistinktionen i
dikten: »Ni hyllar huset Savoyen, och jag är republikan», synes
mig bestyrka, att vad som konstituerat oenigheten mellan skalden
och hans förbundna först och främst varit de nationella spörsmålen
och speciellt ställningen till kungadömet. Som jag redan förut
omnämnt, hade vissa vänstermän vid årsskiftet sonderat terrängen
för att erfara, om Snoilsky möjligen kunde utnyttjas i praktisk
politisk riktning. Skalden tycks icke varit riktigt trakterad av
dessa påstötningar, varom han .skriver till Lagerberg 13 dec. 1882,
att hans sympatier — det behövde ingen betvivla — ändå gingo i
avgjort frisinnad riktning:
Alla liberala reformer, vare sig de gälla politiska eller sociala
frågor, hafva i mig en varm vän, för så vidt de kunna realiseras med
bevarande af våra nuvarande konstitutionella former — att vilja drifva
sakerna längre vore under nuvarande förhållanden både orätt och oklokt.
Den 23 dec. lät Göteborgs Handelstidning ur Julqvällen återgiva
dikten I porsl/insfabriken och försåg den samtidigt med en
redaktionell not, lovordande »detta enkla, rörande, formsköna
skaldestycke, hvarmed — så framskymtar det för oss — Snoilsky vigts
till en folkets skald». Snoilsky svarade i brev till Lagerberg
nyårsdagen: »det kan nog vara så, som du säger, att det är fråga om
vissa krokar; i viss mening behöfs visserligen icke sådant, ty frihet
och framåtskridande har jag i alla fall inskrifvit på min fana —
partisyften deremot kommer jag aldrig att tjena, tänker jag». Han
1 Jfr Samlaren 1929, s. 229, 231, 268.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
