Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys tidigare sociala diktning. Av Henry Olsson - Diktningen (1882-83)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Henry Olsson
skulle finna gensvar och fanbärare. Men ännu står man i ovisshet
om den rätta klangen från ungdomens högkvarter:
Och generationer skiftat,
En gick och en annan kom,
Och ej vardt en lösen funnen
För tusen att fylkas om.
De vårdat, så godt de kunnat,
Den eld, som var deras del,
Och hållit strängarna blanka
För framtidens sång och spel.
Skalden väntar och lyssnar. Skall ungdomens idealism mäkta ge
utvecklingen dess direktion och skall därigenom en ny och bättre
världsordning skapas, kring detta frågetecken är hans outtröttliga
spörjande koncentrerat. Själv räknar han sig emellertid till de
obotliga ungdomsfantaster, som oberoende av kampens utsikter vigt
sin gärning åt det ideella. Får han själv icke höra framtidens
dikt, har dock även hans generation ett högt och ädelt värv —
att hålla strängarna blanka för eftervärldens sång och spel. I
en något annan nyansering synes det mig vara den gamla
tankegången från Goihik. —
Den följande dikten, Kärleksgrottan vid Biarritz, bygger på ett
uppslag från skaldens vistelse i Sydfrankrike men utfördes senare
och var enligt brev till Wikblad färdig 2—3 aug. 1883. I
passionerade och sorgset melodiska rytmer berättas den »erotiska
histo-rietten». Lik en biltog hind har kärleken intet gömsle, att slita
hjärtat ur villebrådets bröst är spejarnäs obevekliga föresats,
skoningslöst jagar det flämtande kopplet — som synes är det en ny
variation av skaldens vanliga förföljelsemotiv:
Lyckans barn förlåter verlden allt,
Falhet, lumpenhet i hvar gestalt —
Hjertats uppror blott hon ej förlåter.
I Snoilskys tredje diktsamling, som vid denna tid nalkades
sin fullbordan, återstå därmed endast ett fåtal icke behandlade
stycken, de flesta odaterade. För att utfylla det stipulerade
sidantalet hade han under månaderna aug.-sept. — med största
svårighet betvingande en ovillig inspiration — åstadkommit ett tjugo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>