Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. II. Av Erik Neuman - Språkdrag hos hand 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 129
Vadsbo (mot Närke och Värmland) och i Väne och Flundre
härader (utmed Göta älv mot s. Dalsland och angränsande del av
Bohuslän) samt söderut i s. Kinds härad upp till Ambjörnarp och
Holtsljunga (mot Småland). Södra delen av Vadsbo och det
angränsande Kinne härad i norr är ett övergångsområde, där former
med ssl och ttl växla. Vad beträffar Askims h:d i väster, uppvisa
åtminstone Styrsö och v. Frölunda de halländska1 formerna nätta,
valle.2
Av ovanstående framgår, att formen Tcätzller utesluter större
delen av Västergötland och Småland samt sydvästra Östergötland
som hand 2:s språkområde.
Formerna heem adv. v. 1391 u., 1665, 2657, heema adv. v.
1346, heemaligh(a) adv. ’hemligen’ v. 1813, 2289, 2294 med den
långa vokalen bevarad tala i förening med frånvaron av exempel
på förlängning av m efter ursprunglig lång vokal givetvis i någon
mån för förläggande av hand 2:s språk till det uppsvenska
språkområdet3, ty de första exemplen på förlängning av m dateras redan
till omkring år 1400.4 Beviskraften av detta resonemang är dock
oviss, ty det har aldrig klarlagts, vid vilken tidpunkt förlängningen
av m (som efter all sannolikhet börjat söderut) inträtt i de olika
götiska och mellansvenska dialekterna.
Att den österut redan kort efter 1327 nått Södermanland, tycks
framgå av formen hemmuls man, anförd av R. Larsson,
Södermanna-lagens språk I, s. 146. En annan form dommum d. pl. m. citeras
av Söderwall ur SDns I, s. 227. Diplomet i fråga, Strängnäs 1403
2%, innehåller ett erkännande av en viss Jösse Magnusson, att han
till domkyrkan i Strängnäs sålt gården Ökna i Lerbo s:n, Oppunda
h:d. Efter all sannolikhet5 är det utskrivet av någon av
domkyrkans skrivare. I diplomet förekommer intet, som talar emot
att en sörmlänning skrivit det. Formerna (witnis)bördh och mint
’mynt’ harmoniera väl med sörmländska, däremot ej med östgötska.
Former, som åtminstone i nuvarande tid utesluta Östergötland
och Närke, äro sottis 3 sg. pret. ind. pass. ’sättes’ v. 1623: I,6
1 Beträffande Bohusläns dialekter har Lindroth (O. Sjögren, Sverige 3, s.
736) uppgiften: »ttl har blivit ssl (schl), t. ex. nässla (nässla), vasale».
2 Uppgifterna meddelade av docent Johan Götlind.
3 Hesselman, Sveamålen och de svenska dialekternas indelning, s. 55.
4 Nobeen, Aschw. Gr. § 300.
5 Jfr E. Neuman i Studier tillägnade Axel Kock (Lund 1929), s. 393 f.
6 Däremot satte o. d. v. 2117, 2371, 2459, 2462: 4.
9—31108. Samlaren 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
