Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. II. Av Erik Neuman - Språkdrag hos hand 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 149
särskilt kapitel, vill jag här fatta mig kort. Jag nöjer mig med
att påpeka, att pronominet ’jag’ utan undantag skrives jak1, medan
’mig’ lika undantagslöst skrives mich2 och ’sig’ över 100 g. sich3, men
blott 7 g. sik (v. 1292, 1306, 1361, 1378, 2276, 2277, 2482)3.
Dessutom förekommer thic ’dig’ i v. 1281,1326, 1860, 1872, 2462: 25, 2476,
2671. Motsatsen mellan å ena sidan jak, å den andra mich, sich
förklaras ju enkelt nog, om skrivaren varit tysk. Ackusativformerna
mich, sich har han skrivit så, som de skrivas ej blott i
medelhögtyskan utan ofta också i medellågtyskan. Första personens
singu-lara nominativform däremot har han, därför att den svenska formen
något avvek från den tyska (iak : ich, ik), skrivit ej med ch utan på
svenskt sätt med k.
13. I knittelrimmen hos hand 2 gör sig ofta licentia poetica
gällande.4 Understundom förekommer t. ex. som rimord till tha
adv. eller fa inf. : the laa (= the lägho) v. 1564 f., 2343 f., eller vice
versa som rimord till sware inf. : ospara adj. n. sg. f. v. 1652 f. u.
Några rimord ha (helt naturligt f. ö.) berett Söderwall svårigheter
och kommit honom att i sin ordbok antaga genus och betydelse,
som sakna motsvarighet i verkligheten. Emellertid kan man göra
den reflexionen, att flera av de egendomliga rimmen från tysk
synpunkt äro alldeles korrekta eller i varje fall betydligt bättre.
a. Vad hand 2:s rimord far ’fara’ v. 1343 u. beträffar,
upptager Söderwall i Tillägg och rättelser s. 1214: »far n.? Jfr lifs
far». Slår man upp detta ord, finner man det enda exemplet jach
syther i lyffs fåår medh thenne almoge BSH 5:42 (1505)5, av vilket
man givetvis ej kan draga någon som helst slutsats med avseende
på ordets genus. I fråga om far hos hand 2 är emellertid genus
säkert, ty v. 1342 f. har i sin ursprungliga avfattning lytt:
pädher wlffson there höfftiitzman war
fogden bar för hanum store far,
fastän store sedan av hand 6 eller 8 överstrukits, samtidigt med att
e tillskrivits i far och i föregående rads rimord war. Att hand 6
1 V. 1277, 1289, 1326, 1829, 1852, 1872, 1898, 1913: 2, 2077: 1, 2408, 2462: 25,
26, 2474, 2475, 2476 u., 2549, 2557, 2565, 2566, 2612, 2658, 2668, 2727 = 23 g.;
iak i v. 2765 (2 g.) härrör från hand 6 eller 8.
2 V. 1275, 1278, 1288, 1327, 1561, 1826, 1832, 1844, 1900, 1901, 2078, 2462: 26,
2556, 2561, 2611, 2656, 2657, 2670, 2672, 2712 = 20 g.
3 sig v. 1411, 1991 härrör från hand 6.
4 Mer därom i det följande.
5 Det brev, varur ordet är hämtat, är skrivet av kyrkoherden i Mora, den
kände politikern Arvid Siggeson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
