Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. II. Av Erik Neuman - Författaren till Engelbrektskrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Erik Neuman
Att en infödd svensk, även om han varit en mycket skral
rim-mare, skulle begagnat sig av monde i denna utsträckning, anser jag
för min del uteslutet. För en utlänning, som ej fullt behärskade
språket, innebar hjälpordet monde, som ju åtföljes av infinitiv, ur
rimsynpunkt en stor lättnad. Författaren slapp att vid varje
särskilt tillfälle fundera på de olika svaga konjugationsändelserna
(-adhe ~ -dhe ~-te1) och de i samtliga personer i pluralis skiftande
ändelserna.2 Frestelsen att gripa till ordet, notabene om det
tämligen ofta förekommit i något av de rimverk, som tjänat sora mönster,
bör ha varit stor, och författaren har också — i otillbörlig grad —
fallit för den. Att en senare redaktör i hans manuskript utmönstrat
monde ej mindre än 104 g.3, visar, att man under denna på kultur
och smak så fattiga tid4 dock ej, i fråga om formen, velat hålla
till godo med riktigt vad som helst.
En annan språklig företeelse, som likaledes sammanhänger med
författarens utländska börd — i detta fall givetvis hans tyska
härkomst — är den talrika användningen av then, thet, pl. the framför
substantiv, alltså typen then konung ’konungen’. Att denna
konstruktion, trots att den en gång av våra skalder ansetts som
nordiskt folklig, härrör från tyskan, är uppenbart.5
I fråga om Engelbrektskrönikan skulle man ju kunnat tänka
sig påverkan av folkvise stilen, som starkt karakteriseras av nämnda
egenhet, om nämligen Engelbrektskrönikan varit en litterär produkt
i stilistiskt avseende något så när i nivå med danska rimkrönikan,
som tydligen i olika partier rönt inflytande av olika stilarter.6 Så är
emellertid ej fallet. Typen then Jconttng kan liksom monde ej
begränsas till vissa delar av handskriften med speciell folkviseprägel.
Engelbrektskrönikan står, ehuru buren av en stark nationell känsla
och omisskännelig beundran för sin hjälte, i formellt avseende ej
särdeles högt. Vi kunna således utan att riskera ett misstag
hänföra nämnda språkdrag helt enkelt till författarens bristande
förmåga att handhava det svenska språket.
1 Att dessa berett honom svårighet, framgår tydligt av de ovan nämnda
exemplen med -d(hje i st. f. -ad(h)e (s. 37) och omvänt med -ed(h)e i st. f. -d(h)e
(s. 39).
2 Några exempel på förblandning (säkerligen influerad av tyskan) mellan dessa
meddelas i det följande i samband med redogörelsen för germanismer hos hand 1
utan motsvarighet hos hand 2.
3 Blott 42 g. har det fått. stå kvar.
4 Märk dock biskop Thomas’ diktning!
5 E. Tegnér i Arkiv f. nordisk filologi 5f s. 325 f.
(’ J. Brøndum-Nielsen, Festskrift etc. s. 45 ff., 62 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
