Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ibsen och Strindberg 71
I kapitlet »Nihilism» utvecklar Struve emellertid för honom en hel
ny filosofi, som han gjort bekantskap med:
»Om du vill förekomma den självförbränning, du som fanatiker
går till mötes, så anlägg med det snaraste en ny synpunkt över saker
och ting; öva dig i att se världen i fågelperspektiv, och du skall se
huru smått och betydelselöst allt förefaller; utgå ifrån, att det hela är
en sophög, att människorna äro avskräden, äggskal, morotstjälkar,
kålblad, traslappar, så blir du aldrig överrumplad mer, förlorar aldrig
någon illusion mer, men du skall däremot erfara en hel mängd glädje,
varje gång du ser ett vackert drag, en god gärning; anlägg med ett
ord ett lugnt och stilla världsförakt — du behöver icke befara att bli
hjärtlös för det.» (S. 235 f.)
Falk accepterar icke i första taget denna filosofi, men han har
redan kommit så långt, säges det, att han befinner sig i »ett
tillstånd svävande mellan fanatism och absolut indifferentism, det
berodde endast på nästa impuls vad riktning det skulle ta» (s. 213).
Tills vidare förblir han fanatiker och håller fast vid folkets sak,
som han från början gjort till sin. I kapitlet »Sista brickan» finna
vi honom på en kontorsstol på Arbetarfanans ruskiga redaktion vid
Kindstugatan, hundsfotterad av den grovlemmade
arbetaren-redaktören, som i smyg tar emot besök av en grevlig konspiratör från
det konservativa lägret. Falks demokratiska idealism får härigenom
nådestöten, och därmed har han också nått förtvivlans botten.1
Men nu är det en kraftigare hand än Struves, som till sist griper
honom i rockkragen. Det är doktor Borgs.
Struve har redan förut beskrivit doktor Borg för Falk som »en
fördomsfri man med mycket avancerade tänkesätt», och det var
tydligen av Borg han inhämtat den nihilistiska filosofiens grunder.
Den borgska livsåskådningen utgör motpolen till den ibsenska
hy-peridealismen. Vi sakna här anledning att efterforska med. kand.
Henrik Borgs modeller i verkligheten och litteraturen; han armed
ett ord en representant för den nya tidens, naturvetenskapens och
naturalismens mycket verklighetsmättade filosofi, med vilken han
1 I självbiografien säger Strindberg om sin egen sista anställning som
journalist, i bondepartiets halvveckoblad (Svenska Medborgaren): »Utan illusioner, när
han började, kände han dock snart sina missräkningar överträffade. Även de hade
tröttnat, och från att vara ett oppositionsparti, hade de under årens lopp
korrumperats genom beröring med ’intelligensen’. Hans vistelse i tidningen räckte
endast ett par månader. Det var den djupaste nödens, sjukdomens och
förödmjukelsens tid han genomlevat.» (Tjkv. son II: 116 f.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
