Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga familjen i revelation och liturgi. Ett bidrag till kännedomen om birgittinsk tankevärld och birgittinskt inflytande. Av Toni Schmid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Heliga Familjen i revelation och liturgi 119
ansluta sig väl till hennes skildring1 av Jesu födelse. — Birgitta
själv nämner som ovan påpekats icke Yisitatio bland Mariafesterna.
Hon nämner icke heller Conceptio, fastän dagens firande förordas i
Sermo angelicus. Denna passus har i Basel angripits av
dominikanen Nicolaus Trevet. Torquemada har begagnat detta ställe för
att kort och sammanträngt försvara Marias Conceptio immaculata,
sådan den framställes hos Birgitta. Försvaret synes icke innebära
det extrema, segrande immaculata-begreppet. Detta förekommer ej
heller i de svenska breviarie- och mässofficierna, fastän festen införts
ganska tidigt och utbreddes allmänt.1
Däremot har det tidsutrymme av 15 dagar som Maria skall
ha vilat i Josafats dal, givit upphov till en egen fest, dock ej i
Sverige.2
Eevelationernas inflytande på de svenska officierna om den
Heliga Familjen utgöra naturligtvis blott en del av det, som de
utövat på hela den svenska kulten, på kulten av inhemska helgon
och av andra länders helgon vilka omtalas hos Birgitta. Om detta
skall här icke talas. Om allt detta gäller att troligen mycket som
funnits gått förlorat. Revelationernas påverkan synes — att döma
efter vissa tecken — ha varit starkast under tiden efter
kanoni-sationen och före konciliet i Basel. Förklarligt nog kan mycket,
som uppstått under första entusiasmen för det nya helgonet, ha
borttagits och sjunkit i glömska efter det skarpa motståndet i Basel.
Spåren av det som en gång funnits äro icke alldeles utslätade.
Som ovan framhållits har det tryckta Linköpingsbreviariet
endast en kommemoration för Annadagen i september (16). Slår man
upp ett av de i handskrift bevarade Linköpingsbreviarierna, C 84 i
Uppsala universitetsbibliotek, så möter man lektier som uttryckligt
1 Egendomligt nog upptager Toequemadas försvar icke de ställen, då Birgitta
klart och tydligt uttalat sig för Conceptio immaculata. Har endast festdagen
angripits, eller är det tänkbart att de andra ställen icke förelagts? — Den
bir-gittinska påverkan på andra fester än de för den Heliga Familjen ligga icke inom
ramen för denna uppsats. Endast en karakteristisk sådan må påpekas. I
inledningen till Vita s. Nicolai Lincopensis jämföres biskop Nils med Saint Denis och
med Thomas Becket. Båda tillhöra det begränsade antal helgon som möta i
reve-lationerna och båda framhävas där särskilt.
2 Holweck, Fasti Mariani. — Jag har icke kunnat återfinna denna
dubbeloktav i någon av de medeltida liturgiska böcker från de engelska birgittin erna,
som jag haft tillfälle att genomgå i British Museum i London och i Bodleian
Library i Oxford. Holweck citerar Balinghem och Colvenerius. Båda åberopa
det birgittinska breviariet. — För uppgiften ur Colvenerius, som icke varit
tillgängligt för mig, tackar jag P. H. Delehaye i Bruxelles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
