Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödings svar på Levertins angrepp. Av Olof Gjerdman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frödings svar på Levertins angrepp 215
till folket! Liksom man ej representerade sin nation dess
starkare, ju mer man samlat i sitt väsen av dess utveckling och
civilisation!» I Svea argumenterar han på liknande sätt: »Det
finns hos den läsande allmänheten i alla länder och ej minst i vårt
goda Sverige en avgjord förkärlek för enkla själstillstånd,
onyanserade stämningar, klart och grunt tankeliv utan kulturens slipning
och den inre meditationens källdjup, liksom samma publik avgjort
föredrager en populär form fallande in i örat med gatmelodiens
eller folkvisans lätthet, framför en verskonst, som eftersträvar
invecklad orkestrering och rik kontrapunkt. Det är som om publiken
betraktade skalderna som sina avlönade gycklare och egde anspråk,
att de rättade sig efter de outvecklade idéerna vid deras borgerliga
supfester och picknickar. Därtill har den stora läsande allmänheten
en nobel ambition att vilja känna igen sig själv i dikten––––-—
och som den stora mängden varken fått något händelserikt yttre
eller inre liv, blir idealskalden efter dess beläte en skäligen enkel vis-
sångartyp, helst med humoristisk anläggning.–––––-Så är Bacchus
otvivelaktigt den gud vilkens poetiska ritual den svenska publiken
bäst senterar. Men huru ’oäkta’ däremot skulle det ej kallas, om
någon tog sig för att skildra ett opiumrus eller än värre den meta-
fyska spekulationens extas och svindel.–––-— Det är klart, att
en diktkonst, som vill tolka tillvaron i dess högsta och mest
komplicerade tanke- och känsloliv ej kan bliva av den populära visans
vattenklarhet. Det är också därför, som man så ofta hör klagas,
att en sådan dikt som Jairi dotter av Heidenstam är ’bisarr’ eller
’oklar’. Men vilka mörka, till och med för aningen svårnådda frågor
rör den ej vid.» Som Berg påpekar i sin Frödingsupplaga, del IX
sid. 286 ersatte Levertin när han omtryckte essayen i Diktare och
drömmare de två sista meningarna i det sist anförda mot följande:
»Jairi dotters historia är mer invecklad än skalden Wennerboms.»
Med denna ändring angav han tydligt att han vid nedskrivandet av
detta kritiska inlägg haft framför allt Fröding i tankarna och att
— som Berg säger anf. arb. sid. 287 — Fröding för Levertin var
det »nedslående exemplet på allmänhetens och även åtskilliga
kritikers och medförfattares böjelse att upphöja överhövan den ’enkla’,
’folkliga’ dikten av ’folkskalden’ över kultur skalden, den djupe,
förnämligare». Ett och annat av vad Levertin här säger är rent av
sådant att man kan undra om han icke vid nedskrivandet hade läst
Frödings artikel i Karlstadstidningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
