Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När skrev Hedvig Charlotta Nordenflycht skaldebrevet till Criton?. Av Gardar Sahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 Gårdar Sahlberg
kastat problemet en ingående undersökning (s. 203—204) och kommit
till det resultatet, att författarinnans prioritetsanspråk snarast får
tillskrivas hennes fåfänga. Överensstämmelserna mellan Rousseaus
första discours och skaldebrevet anser han nämligen vara alltför
stora. Men han hävdar icke denna sin uppfattning med absolut
säkerhet. Att hennes dikt kunnat vara tidigare finner han i viss
mån trovärdigt, om man jämför den med en annan dikt av fru
Nordenflycht i Qivinligit Tankespel för åren 1748, 1749 och 1750
(1750), s. 18, förutsatt att denna, kallad »Dristig Fråga»,
verkligen skrivits före Rousseauavhandlingens ankomst till Sverige.1
Dikten har följande lydelse:
Säg, wise Oriton, säg, hwari är dock din ro
Mer wärd, än dårens til at skatta?
Din kunskap fägnar dig, men giör din’ sinnen matta:
Han, utan möda, är mer nögder med sin tro.
Men ett tungt vägande skäl för att skaldebrevet tillkommit
först efter det att Rousseau blivit bekant finner Kruse däri, att
diktens undertitel blott är en sammanslagning av två av de
aderton frågor, som fru Nordenflycht framställde till behandling inom
orden den 3 september 1753, då hon övertog presidiet. Dessa
frågor — nr 8 och nr 12 — voro »Om det varit nyttigare för
menniskorna at inga konster upfunnits, eller tvert om» och »Hvilcket
mer bidrager till Menniskans nöje och frid; kundskap eller
okunnighet. »
En annan litteraturhistoriker, som grubblat över denna gåta,
är Albert Nilsson i sin uppsats om fru Nordenflychts religiösa
diktning.2 Hans uppfattning fronderar mot Kruses. Nilsson anser
(s. 71 ff.), att man begått det misstaget att alltför tidigt vilja spåra
Rousseaupåverkan inom vår litteratur. Dennes satser voro ju långt
ifrån nya och funnos »lite varstans i den föregående litteraturen,
framför allt i sedesatiren, herdeidyllen och lyriken ...» Rousseau
blåste endast liv i dessa gamla idéer, anser Nilsson, under det att
rousseauismen fanns till långt före Rousseau. Med talrika exempel
1 Därom råda inga tvivel. Ifrågavarande avhandling prisbelönades av
Dijoner-akademien den 23 aug. 1750. Detta tillkännagavs i Mer cure de France i
november samma år, där den först recenserades i januari 1751.
2 Nilsson, Albert: Fru Nordenflychts religiösa diktning. Lunds universitets
årsskrift 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
