Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När skrev Hedvig Charlotta Nordenflycht skaldebrevet till Criton?. Av Gardar Sahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Gårdar Sahlberg
lyckliga ståndpunkt. Man tycker sig* redan här lia en
omskrivning-av Rousseaus bekanta slagord i den andra discoursen: ’L’Homme
qui médite est un animal deprave.’»
Utan att på något vis bestrida riktigheten av dessa
idéparalleller, vilka tvärtom bestyrka de teorier, som jag längre fram
ämnar framlägga, vill jag blott påpeka, att lyckokonstellationen »hälsa,
ro och nödtorft» icke är fru Nordenflychts eget påfund. Den
återfinnes i exakt samma form i Popes Essay on Man — ett verk,
som i Tankebyggarorden vid denna tid var en verklig* codex. Pope
skriver:
Know, all the good that individuals find,
Or God and Nature meant to mere Mankind,
Reason’s whole pleasure, all the joy of Sense,
Lie in three words, Health, Peace, and Competence. (Ep. IV, 77—80.)
Slutligen anser jag mig böra referera Hilma Borelius’
försök till problemlösning i hennes Nordenflychtsbiografi1, där hon
skyndar till skaldinnans undsättning. Hon anklagar
litteraturhistorikerna att ha beskyllt fru Nordenflycht för direkt osanning,
men undantager dock Albert Nilsson och Martin Lamm från denna
beskyllning, då de sökt betrakta problemet ur en mer fördomsfri
synvinkel. Borelius anser emellertid, att man kan komma frågans
lösning ännu närmare och anför följande bevisföring (s. 169 ff.).
Mellan de två frågorna, som fru Nordenflycht den 3 september
1753 föreslog till behandling, finnes en viss skillnad. Den som
lyder: »Hvilket mera bidrager till Menniskans nöje och frid;
kundskap eller okunnighet» har fru Nordenflycht redan länge varit
förtrogen med och ett flertal gånger behandlat i sin tidigare diktning.
Den andra frågan däremot är ett eko av akademiens i Dijon av
Rousseau behandlade prisfråga.
»Då fru Nordenflycht — skriver Borelius — i Yåra Försök
publicerade sitt långt före bekantskapen med Rousseau skrivna
skaldebrev till Criton, slog det henne, att det kunde gälla som svar på
båda dessa av henne i Tankebyggarorden till behandling föreslagna
frågor. Då gav hon sitt skaldebrev dess långa överskrift, som
fogar samman begge frågorna och lyder: ’Skaldebrev till Criton
över den frågan: vilket mera bidrager till människans nöje och
1 Borelius, Hilma: H. C. Nordenflycht, Stockholm 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
