Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Likheter mellan Engelbrektskrönikan och Danska rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 157
fall (= olyckligt fall) \fioll 1122 f., har säkerligen ursprungligen lytt
antingen vlukkes fal: fial1 eller vlukkes fal: fal2, och det andra, stai
(= stall) :wm kol (= omkull) 890 f., kan återgå antingen på stø?:
a fal (= på fall)3 eller på stoll (oomljudd ne. plur.) : vm koll}
Konung Alexander betecknar i fråga om. detta slags rim ej
någon ytterligare utvidgning av det som tillåtligt betraktade
området. Ej heller här tycks det ha varit något annat ord med
ursprungligt a än swa (sivo), som rimmat med stavelse, innehållande
ursprungligt o. Så rimmar det med bo (inf.) 9711 f., med do (= dog)
9525 f., med ladha ho (= loge) 9125 f., med ro (f.) 1215 f., 1717 f.,
med snio (in.) 7517 f., med tro (subst. o. verb) 197 f., 827 f., 999 f.,
3733 f., 6165 f., 6692 f., 9083 f. samt med o i svagtonig stavelse i
ariolo (n. pr.) 9855 f., cupido (n. pr.) 6789 f., dario (n. pr.) 3139 f.,
iuno (n. pr.) 6761 f., kloto (n. pr.) 7639 f., porphiritico 8169 f.
Ett par rim, som i den nuvarande versionen bryta mot regeln,
äro fram (adv.): kom (pret. sg.) 4983 f., man (m.) : kom 2331 f., som
med all sannolikhet hos författaren ly ti fram: kain, man: kam5.
I Alexanderssagan äro nämligen rim som man :fram, men : hem o. d.
synnerligen vanliga.
I visan »Om konung Albrekt»6, som emellertid alis ej tycks ha
påverkat Engelbrektskrönikan, förekommer ett enstaka rim a : o
nämligen atte (= ägde) : forthotte (= misstyckte) 35 f.
Att Engelbrektskrönikans tyskfödde författare, om han blott haft
Eufemiavisorna, Erikskrönikan och Alexanderssagan (där även i sena
handskrifter med försvinnande få undantag endast ordet swa rimmat
med stavelse innehållande gammalt o) som mönster, skulle ha infört
de många olika rimmen på a : o, synes mig a priori uteslutet. Han
måste framför sig ha haft något versifierat arbete, där ej endast
swa utan även andra ord med ursprungligt a tämligen ofta rimmat
med ord, innehållande ursprungligt o. Något dylikt finnes
emellertid ej i svensk litteratur före Engelbrektskrönikans tillkomst.
1 Så E. Pipping, Kommentar till Erikskrönikan (Skrifter utgivna av Svenska
litteratur sällskapet i Finland, 187), s. 371 efter B. Lesch i Studier i nordisk
filologi II, 4, s. 6.
2 I många svenska dialekter fall ’föll’.
3 Så R. Pipping, Erikskrönikans ljudlära, s. 38, efter R. Hollmerus i Stud.
i nord. filol. II, 4, s. 5.
4 Så R. Pipping, Kommentar, s. 341, efter O. Hultman.
5 Former, sådana som hamm, kärn, finnas både i svenska dialekter
(Levander, Dalmålet 2, s. 225) och i danska (Feilberg, Ordbog over jyske Ahnuesmdl).
6 Svenska medeltids dikter och rim, utg. av Gr. E. Klemming, SFSS 25, s. 178.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
