Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Författaren till parti 3 av Karlskrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Erik Neuman
manland. Vidare delabialisering av y > i, numera förekommande i
n. och v. Södermanland (i enstaka exempel ännu vidsträcktare), delar
av Närke, Värmland, Dalarna och Hälsingland samt sporadiskt i
Uppland. Dessutom först ’först’ (4 g.), störte ’störtade’, vilka höra
hemma i Södermanland, Uppland, s. Dalarna och Västmanland,
slciutin (< skutin) ’skjuten’, som .på 1400-talet bör tillhöra
Mälar-området, och hiön, redan förut omnämnt. Jag anförde också en del
vokalförlängningar, haalss ’hals’, faalss ’falskhet’ (sådan förlängning
uppträder nu i Uppland, Västmanland och Dalarna) och Hist ’list’
(1 g.), liiste ’lister’ (3 g.), iviiste ’viste’ (2 g.).1
Jag uppvisade emellertid också hos samtliga skrivare jämte de
uppsvenska språkdragen götiska. De få hos hand 7 förekommande
exemplen på % > e, y > ö kunna visserligen tolkas som stroformer,
som vandrat in från författarmanuskriptet. Annorlunda ställer det
sig med de talrika exemplen på samma övergångar hos händerna
6 och 8 (sJcepte ’skiftade’, töckte ’tyckte’ o. d.) och exemplen på
övergången a > á i hond ’hand’ och wonde (< fsv. ivande).2
Med utgångspunkt i Beckmans uppvisande, att den säkerligen
i Stockholm skrivna laghandskriften Cod. Holm. B 23 företedde
blandning av uppsvenska och götiska drag (bl. a. % > e, y > ö i stor
utsträckning och övergången a > å framför nd)s framhöll jag
sannolikheten av att författaren av parti 3 i RK 2 varit stockholmare,
och framställde den hypotesen, att Karl Knutssons kansler Bengt
Jönsson, som troligen härstammat från Stockholm, varit författaren.4
Då vi nu — efter vad jag ovan framhållit — ej längre kunna
reflektera på kanslererna Bengt Jönsson och Claus Ryting som parti
3:s författare, måste vi undersöka det uppslag, som Johannes Magnus’
yttrande ger oss.
Det måste då framhållas, att genom Västmanland i nuvarande
tid gå flera gränser mellan å ena sidan uppsvenska å den andra
sidan mellansvenska och götiska dialektdrag. Det förefaller sanno-
1 A. a., s. 149 ff., 160 ff. 2 A. a. s. 165 fl., 181.
3 Studier i outg. fsv. handskr., s. 133 ff.
4 Hur riktigt Beckmans och mitt antagande av dialektblandning i 1400-talets
Stockholmsspråk var, har jag sedan fått bestyrkt vid undersökningen av Stockholms
stads tänkeböcker, från 1487 3% skrivna av Helmik van Norden, den ende av
stadsskrivarna, om vilken man med säkerhet vet, att han varit infödd (son till borgaren
i S. Herman van Norden, Stockholms rådhus och råd II, s. 289). Här förekomma
exempel på övergångarna i > e och y > ö i mycket stor utsträckning, t. o. m. i
former som welle ’ville’, böggie ’bygga’, rog rygg’, som nu äro av utpräglat sydlig
karaktär. Jag kommer att behandla H. van Nordens språk i samband med en
översikt av Stockholmsspråket under olika tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
