Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den unge Atterbom och världsbilden i Schellings frihetslära. Av Gunnar Axberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»innerst inne» var en »lycklig natur» med mindre sinne för livets
disharmonier än dess harmonier (s. 191).
Beträffande de sistnämnda problemen kan jag icke lika villigt
som tidigare ansluta mig till Nilssons uppfattning. Det är också
i väsentlig grad på denna punkt, som nedanstående undersökning
avser att komplettera dennes. Nilssons utredning av Atterboms
lära om principmotsatsen i tillvaron synes mig nämligen ha träffat
endast en sida av skaldens åskådning, men lämnat en annan, kanske
lika väsentlig, obeaktad. Det är visserligen sant, att Schellings
teori om »fallet» i Philosophie und Religion icke fått någon central
plats i Atterboms världsbild. I stället har emellertid den
åskådning, som mästaren något senare utvecklar i sin undersökning om
den mänskliga friheten och ett par andra därmed besläktade
skrifter, mycket tidigt fått stor betydelse för den svenske lärjungen,
och kommit denne att modifiera, ja så småningom övergiva
identitetslärans ståndpunkt. I nämnda skrifter liksom i Philosophie und
Religion söker filosofen förklara det timligas och bristfälligas
förhållande till det gudomliga; läran om det onda är undersökningens
hörnsten. Men läran om »fallet» har här skjutits åt sidan; det är
ur gudomens eget väsen som Schelling nu vill härleda det ondas
förutsättning. Härmed följer, att hans världsbild givit rum åt en
negativ princip, ägnad att i viss grad grumla skapelsens och livets
harmoni.
Några av de viktigaste impulser, som den unge Atterbom
mottagit från den schellingska frihetsläran skola i det följande
framhållas. Dessa impulser ha fått stor betydelse för hans världsbild
i dess helhet samt speciellt för hans uppfattning av den gudomliga
principmotsättningen. De ha därmed i det väsentliga kommit att
bestämma hans inställning till det ondas problem och följaktligen
starkt influera hans ståndpunkt i de frågor, som vi nyss sett
Nilsson diskutera. Dessutom har inflytandet från frihetsläran spelat
en viktig roll för skaldens utveckling från panteistisk till teistisk
världsåskådning. I den mån, som samma inflytande verkat
bestämmande på hans filosofi, har det också fått en påtaglig betydelse
för hans uppfattning av sina egna rent personliga problem och
konflikter.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
