Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 7. Atlantis - 8. Jägar Malms hustrur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
Henry Olsson
Staden som sorlar från stranden och som står på en grund som
är lera och siam är naturligtvis Karlstad som ju i själva verket är
uppbyggd på Klarälvens avslamningar. Atlantismotivet hade i detta
sammanhang också sin speciella aktualitet, ty det fanns en spådom
att Karlstad tre gånger skulle brinna och sedan sjunka i havet.1
För barnen Fröding som varit med om den stora branden har denna
profetia givetvis haft sin hotande realitet. Den
.Karlstadsverklighet som plågade skalden med sitt skvaller och sina vardagsplikter
har han i Atlantis vigt åt undergången — det är den sårades och
utstöttes subtila hämnd snarare än någon gärning i den sociala
tendensens tjänst. Man får erinra sig att den sociala diktperioden
för Fröding först och främst betecknat en mycket stark stegring
av det oppositionella elementet men därmed också en markering av
det asociala bohemdraget och en oundviklig brytning mellan det
sociala och det asociala. I umgänget med Fernanda Nissen har
han — som man finner av hennes svarsbrev — genomgående
uppträtt som Oblomov, en typ som utövat ett avgörande inflytande på
honom och helt enkelt framstår som hans alter ego.2 Atlantis är
— så kan man sammanfatta det sagda — visserligen en etapp i
Frödings sociala diktning men lika mycket ett vittnesbörd om en
social diktares dilemma. Därpå beror emellertid också dess
konstnärliga förtrollning. Ty själva glansen har detta underbara och
liksom pärlemorskimrande smycke fått av hans inre stämningar och
upplevelser och icke av några krigiska samtidsavsikter.
8. JAGAR MALMS HUSTRUR.
Det skulle givetvis vara av intresse att göra en undersökning
av det norska i Frödings diktning. Jag tänker då icke så mycket
på hans intryck av norsk diktning som på hans personliga
beröring med norsk natur och norska människor. Han vistades ju
upprepade gånger i Norge, fann sig väl tillrätta med folket och råkade
åtskilliga intressanta personligheter. Jag nämner Knut Hamsun
1 Vid Vänerns hav låg också det gamla Frödingsgodset Alster vars bortgångna
förmögna innehavare hörde till den överklass skalden kan ha tänkt på. (F:s farfar
hade f. ö. även ägt Hybelejens kvarn.)
2 por Fröding som redan under första studentåren känt sig som ett exempel
på de förirringar vari »den mänskliga intelligensen råkar, då den är behäftad med
Kallsonneri» bör »Oblomoveriet» icke ha tett sig alltför främmande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>