Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 8. Jägar Malms hustrur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frödingsstudier
231
till vilken jag strax återkommer, målaren Eyolf Soot1 som man
igenkänner bakom pseudonymen »Thorvald den gale» i någon av
hans krönikor och Fernanda Nissen som diskuterade Hamsun och
andra litterära norrmän med honom och mitt i sin egen
upprivenhet hade blick för hans storhet och hjärta för hans
bortkommen-het. Jag skall här inledningsvis i ett par dikter söka exemplifiera
de norska impulsernas betydelse för honom.
Om sina tvenne dikter Bergslagstroll och Ett gammalt bergtroll
skriver Fröding’ i sina självbiografiska anteckningar:
»Bergslagstrollen och bergtrollet torde ha något att göra med Verenskiold
och Sinding och torde vara mer norska än svenska»2. Påståendet
är säkerligen riktigt, må vara att det förblir ovisst om han sett
dessa konstnärers originalverk eller endast illustrationerna i
Asbjörn-sen-Moes norska folksagor. Bergslagstroll trycktes första gången i
Karlstadstidningen 30 nov. 1892 strax efter hans återkomst från en
flera månaders vistelse i Norge. I en JSTorgekrönika 1 okt. s. å.
hade han berättat om den nyssnämnde »Thorvald den gale» som
genom att låta sin pensel förvandla ett klippblock vid vägen till
ett ohyggligt skelande och tandagnisslande troll nästan skrämt
vettet av »ett helt præstegjæld». »Det ser ut som det skulle
stuckit ut huvudet ur berget och nu ligger och passar på de små barn
och unga jäntor, som det vill ha till kvällsvard». Det förefaller
som om Bergslagstroll sammanhängde med just detta mera groteska
norska manér att skildra folktrons väsen. Ännu mera uppenbart
är det norska beroendet i Ett gammalt bergtroll — man behöver ju
bära citera en strof som denna:
På fjällets vidd där all storm snor
är det så ödsligt och tomt och kallt,
det är så trevsamt där folk bor,
och i en dal är så skönt grönt allt.
Till diktens datering kan nämnas att den synes ha insänts till
Jultomten 1895, och sommaren s. å. hade Fröding i Hellbergs
sällskap just gjort en fotvandring inåt fjällvärlden med utgångspunkt
från Gausdals sanatorium. Troligen är dikten skriven kort efter
1 Om Soot har Fröding också skrivit en något Heineartad dikt, tryckt i
Hemmets Journal 1931, n:o 52.
2 I anmärkningarna 1903 heter det med avseende på Ett gammalt bergtroll
att det troligen hade »sina närmaste fränder bland Verenskiolds och Kittelsens
troil».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
