Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stildier i Thorilds diktning
11
Klopstocks nyskapande verksamhet. Och slutligen är också
hexametern i Passionerna otänkbar utan Klopstocks föredöme.
Först och främst har Thorild fått själva idén att begagna
hexametern för sin naturreligiösa lärodikt från Messias: hexameterns
sublima och högstämda karaktär har dokumenterats för honom i
Klopstocks religiösa epos.
En annan anledning för honom att ta upp Klopstocks mantel
låg däri, att han i likhet med Klopstock betraktade hexametern som
friare och mera omväxlande och därmed mer uttrycksfull än de
pseudoklassiska versmåtten: hexameterns frihet från rimmets bojor
och jambens stelhet har givit den företrädet i Thorilds ögon. Även
denna syn på hexameterns företräden och möjligheter har han fått
från Klopstock.
Med ali säkerhet har Thorild läst Klopstocks teoretiska
avhandlingar om hexametern. Under sin långa författarbana har Klopstock
vid åtskilliga tillfällen ventilerat sin hexameterteori och publicerat
uppsatser om densamma. En sammanfattande framställning har han
givit i det arbete, Ueber Sprache und Dichtkunst, som Cramer i
sin polemik mot Baggesen omnämner (se ovan!). Boken, som till
större delen utfylles av en uppsats »Fom deutschen Hexameter»,
utkom 1779, alltså i god tid för att vara tillgänglig för Thorild, då
denne började syssla med Passionerna. Något bevis för att Thorild
läst skriften vid den tiden har vi inte, men detta är av mindre
betydelse, då liknande utredningar finns i flera av inledningarna till
1700-talsupplagorna av »Messias». På något sätt måste alltså
Thorild ha kommit i beröring med dessa Klopstocks metriska teorier.
Den förnämsta betydelsen av dessa teorier ligger däri, att
Klopstock definitivt gör upp med missförståndet, att modern vers kan
bygga på samma metriska princip som antikens, kvantiteten. Denna
uppgörelse fyller större delen av »Fom deutschen Hexameter». På
grundval av denna utredning förklarar Klopstock krig mot jambens
herravälde. Han påvisar, att man i Tyskland vid försvaret av
jam-ben inte kan stödja sig på engelska auktoriteter, ty blankversen
behandlas i England som fri vers. Han hänvisar också till Ossian,
vilken sjöng »in den föllig freien Fersarten unsrer alten Norden,
di sogar di leichteste unter allen Forschriften der Ferskunst, di
Silbenzal, nicht kanten».1 Ossian blandade berättande verser av
egen uppfinning med lyriska, när innehållet det fordrade. Den
1 Klopstock, Ueber Sprache und Dichtkunst. Fragmente. Hamburg 1779, s. 117.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
