Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Henry Olsson
beskyllning- som tydligen framförts till vederbörande.1 Ej heller
det faktum att Wallin bortgifte sin syster inom hustruns familj
tillåter några slutsatser, ty familjen Dimander åtnjöt stort borgerligt
anseende och hade mycket förnämliga släktrelationer — både
statsrådet och amiralen Wirsén voro t. ex. genom giftermål befryndade
— en synpunkt som Wallin säkerligen icke varit okänslig för.
Emellertid har jag ju redan medgivit, att den brutna
förlovningen och det följande äktenskapet icke kan ha spelat den
livsavgörande roll för Wallins utveckling, som tidigare antagits, och
att bestämma i vad mån hans oro varit av konstitutiv natur, i vad
mån av livsomständigheterna betingad undandrar sig ju ändå ett
slutgiltigt bedömande. Hela frågan kunde kanske lämnas därhän,
om icke därmed sammanhängde det viktiga litteraturhistoriska
spörsmålet om inspirationsunderlaget i Hemsjukan, en dikt där hans oro
pulserar med omedelbarare slag än på något annat håll och som
således kastar nytt ljus även över problemet i sin helhet. Alla som
sysslat med Wallins brytningar och kriser ha också i sista hand
tagit fasta på detta stycke, som ju hör till hans allra märkligaste
och vari en undersökning av hans oro sålunda självfallet kommer
att utmynna. Och avgörande för uppfattningen av dess biktkaraktär
blir därvid frågan om kronologien, där Fryxell och Liedgren ju
uttalat skiljaktiga meningar. Sedan dess har emellertid frågan
kommit i ett sådant läge, att någon utförligare argumentering på
denna punkt knappast behöves. Eör endast något år sedan
framkastade Algot Werin ett förslag2, som fullkomligt överensstämde
med mina egna tidigare iakttagelser och som man bland annat på
grund av denna samstämmighet torde kunna lita på. Dikten —
1 Detta är tydligen förklaringen till att Wallmark i sina anförda anteckningar
med sådan styrka poängterat, att han upprepade gånger varnat Wallin for varje
förhastande. Det kan tilläggas, att i P. Wieselgrens biografi över G. F. Wirsén
(Biogr. Lex. 22, s. 263) finnes en skiljaktig version angående första bekantskapen
mellan Wallin och mamsell Dimander. Denna skulle ha gjorts i förstugan till
Dimanderska huset vid Regeringsgatan, där »störtregnet engång [våren 1810?]
injagade Th. Lect. J. O. Wallin, då Anna Maria Dimander, som såg flykten af
en okänd prest och var i rummet näst intill förstugan, böd honom stiga in, der
en bekantskap börjades, som slutade med äktenskap». Jag nämner i detta
sammanhang också, att den Kar akter s-målning i Wallmarks Journal 1810 n:o 98,
som påpekas av Liedgren (Wallins läroår, s. 181, Wallin i yngre dr, s. 237 f.),
icke sammanhänger med Wallins förlovning utan skildrar friherrinnan Elise Munck
(se R. Wolfram, E. M. Arndt und Schweden, Weimar 1933, s. 208 ff.).
2 Esaias Tegnér. Från Det eviga till Mjältsjukan, Lund 1934, s. 416, 641,
där sambandet med Nattvardsbarnens platonska skildring av själens landsflykt och
hemlängtan påpekas. Jfr Liedgren i Samlaren 1914, s. 19 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
