Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Victor Svanberg
Ungefär vid mitten av 1860-talet vidtar i Rydbergs liv en
period av litterär improduktivitet, som varar nära tio år. Under
denna periods första skede kämpar Rydberg med en psykisk
depression, som av flera tecken att döma haft äldre motsvarigheter
men som vi känna bättre än de tidigare tack vare bevarade brev,
framför allt sviten av brev till S. A. Hedlund. I den mån
depressionens orsaker varit fattbara för Rydberg själv, ha de tett sig
dels som oförmåga att arbeta dels som besvikelse över arbetets
resultat; man skymtar också orsaker av intimt personlig art.
Depressionen har yttrat sig bland annat som människoleda och
ensamhetsbehov. Den sjuke har sökt bot i ett svärmiskt
naturumgänge under utfärder i Bohusläns skärgård och på ensliga
promenader i Stockholms omgivningar. Men han har måst säga sig, att
naturen icke kunnat böta livsledan. Ur erfarenheterna under denna
depressionstid ha stämningar fötts, som skapat två dikter om
naturens verkan på människan, den ena, Drömliv, om naturens
läkande förmåga, den andra, Skogsrået, om naturens förlamande makt.
Då man säger, att de här ovan skisserade upplevelserna först
på 1870-talet omsatts i fullödig poesi, så är därmed ej sagt, att
icke Rydberg tidigare sysslat med att göra dikt av dem. Men han
har icke lyckats, och han har själv varit medveten därom. När
han 1863, i Flora för 1864, publicerade några dikter, betonade han
deras fragmentariska karaktär med rubriken Strandvrak, och han
publicerade dem under pseudonym (Robinson Crusoe) medan han,
alltsedan Fribytaren på Östersjön 1857 utgavs i bokform, satt sitt
eget namn på sina prosaverk. Det har emellertid sitt intresse att
konstatera, huru i dessa konstnärligt ofullgångna skapelser de
centrala barndoms- och ungdomsupplevelserna äro verksamma.
Den förgängelsekänsla, som från tidigaste år överskyggat
Rydbergs liv, är programmatiskt framförd i Alexis. Modersminnets
roll såsom det säkraste fästet i en människas liv är klart utsagd i
Lyss till granen vid din moders hydda. A andra sidan har den
rolöshet, som Rydberg i sin barndom medupplevt hos sin far, och
själv tidigt fick sin del av, blivit biktad mänskligt naket i de
få-radiga Drömmaren och Hypokondern och extravagant
naturmytolo-giskt i dikten 1 natten. De vilda och mörka havsstämningar, soin
Rydberg från sin andra Göteborgs vistelse fördjupat sig i och i Fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
