Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Victor Svanberg
Der smyga gåtor i kolsvart skrud
listigt i
Och binda i prasslande ljungen,
Hvarhelst han går ibland ris o. snår
Ett dallrande nät kring vandrarns fjät
Nu är han fången
Af skuggor från (struket)
Ett nät af skuggor från gungande gren
Och knakande staf o. af mån (struket)
?
Och månens dallrande silfversken (struket)
Med masker af månens silfversken
Ett dallrande nät
Hvarhelst han går,
Kring vandrarns fjät,
öfver ris o. snår.
I detta utkast ser man Rydberg just i begrepp att finna den
strofform, som sedan genomgår alla versioner av dikten. Han
uppdelar långa versrader och utbyter parrim mot korsrim. Utkastet
är uppenbarligen äldre än versionen på blått ark, som befunnits
vara äldre än Faust 1872, och kan alltså med största bestämdhet
dateras till någon av de båda riksdagarna — den lagtima och den
urtima — under året 1871. Därmed är också versionen på blått
ark fullständigt daterad, då den måste vara tillkommen efter
utkastet.1 Det är frestande att anta, att man i detta har att se
diktens allra äldsta grodd. Den frågan måste dock lämnas öppen,
om han ännu tidigare än 1871 sysslat med ämnet.
Diktens motiv är icke i och för sig nygötiskt.
Bergtagnings-motivet var alltsedan romantiken poetiskt allmängods. I prosans
form har Rydberg behandlat det i Singoalla, följande bland annat
Tiecks och Fouqués mönster. Bland Goethes ballader, av vilka
åtminstone en, Der Zauberlehrling, i början av 1870-talet var
föremål för Rydbergs översättningsförsök2, kunde han finna förlagan
för alla romantikens dikter om naturens mystiska dragningsmakt
över människan: Erlkönig. Sedan Geijer i Den lille kolargossen,
1 Eks datering (s. 104) till 1872 med hjälp av papperssorter är ej bindande,
då det ej kan bevisas, att ej Rydberg använt samma papper vid
Stockholmsvistelsen 1871. — Holmberg s. 66 föreslår med frågetecken 1873 ntan att ge
något skäl.
2 Handskriften (K. B., nr 27) har den puristiska formen läring i rubriken:
Hexmästarens läring. Warburg förlägger felaktigt denna översättning till
nng-domslyrikens tid (I: 477 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
