Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydbergs lyriska genombrott II 107
Uppenbarligen förhåller det sig snarare så, att uppdraget att hålla
filosofiska föreläsningar givits honom i vetskap om att han hade
något på hjärtat att säga i sådana ämnen. Hans planer att
uppträda som populärfilosof, som ju äro äldre, ha i sin tur föregåtts
av en kamp att personligen komma till klarhet, så intensiv att han
för sin egen skull fäst sitt grubbel på papperet. Man har
fördenskull god rätt att redan till tiden före utlandsresan förlägga de
inre avgöranden, som gjort Rydberg till apologet för idealismen
mot positivismen.1 I en ovan s. 81 återgiven skriftlista från resan
heter ett nummer »Filosofi».
Utan att ha kunnat ge Tid- och rum-uppsatsen en för honom
själv tillfredsställande gestalt sände han hösten 1875 Hvadan och
hvarthän ut i världen. Han har blivit färdig att i versens form
säga, vad en årslång kamp med prosans uttrycksmedel icke förmått.
Denna hans först färdiga tankedikt från 1870-talet är den enda,
där det andligas seger över förgängelsen hävdas med obetvinglig
förvissning. Gudstron i Till ödet är ett krav mera än en säker
övertygelse och i Alexis synas idéernas sinnliga avbilder vara dömda
till obeveklig undergång. Går man framåt förbi Hvadan och
hvarthän kommer man först till Kantaten, där tron på värdenas bestånd,
hur jublande den än förkunnas i Recitativet, i Ariosot förses med
ett villkor:
blir inom dig gudsbelätet
härligare danat ut
genom släkte efter släkte,
skall, hur långt än öknen räckte,
du Jordanen nå till slut.
Men var är garantien att gudsbelätet förverkligas i människan,
och vad händer, om detta villkor icke fylles? Den frågan ställs
tydligt i duellen mellan Prometeus’ tro på idéernas växande
betydelse och Ahasverus’ hån mot de vanmäktiga idéerna. Här gömma
sig Rydbergs tvivel bakom den vandrande judens mantel, men i
Klockorna stiga de fram i tunga ord av honom själv och brottas
1 I klarhetens intresse torde för 1870-talets idédebatt termen naturalism
böra undvikas, då den livssyn, som ligger bakom naturalismens diktning nått till
Sverige tidigare och på andra vägar än den estetiska naturalismen. Det låter säga
sig, att Rydberg mäter sin idealism med de nya tankarna »innan naturalismen på
allvar brutit in i vårt land» (Ek s. 152), men det är att onödigtvis förvirra
läget, när Holmberg, s. 171, gör gällande, att om »Prometeus och Ahasverus»
skrivits tio år senare, hade den »företrädesvis diskuterat naturalismen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
