Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Victor Svanberg
ej så stor som sitt rykte» (s. 29) och om »Crivellis fula klumpiga
och dästa englafigurer . . . Hans madonna, omsorgsfullt utförd, nästan
elegant, gör med de musicerande fläskpojkarna ett nästan
humoristiskt intryck» (Verona 5 maj, bok 17 c, s. 88). Mera
överraskande är en för Rafael ofördelaktig jämförelse i Gallerie Borghese
6 mars: »62 (1 salen) ’Rafaels skola’ 63 ’Peruginos skola’.
Hvilken skilnad till Per.s förmån. Rafaelitens söthet, till kyla klara
färg, usla kinesiska felteckning på bambino. Värmen och värdighn
hos Perugino» (bok 7, s. 16). Man finner också Rydberg stanna vid
den 1400-talskonst, som nu började spelas ut mot högrenässansen; han
tecknar sig till minnes Filippo Lippi (s. 10) Boticelli (s. 15), och
Dona-tello (s. 101). »Träsnittets» estetik rymmes i dessa rader: »Sandro
Boticelli. 1. Familj. Svag teckning. Lycklig kamp med gamal
stelhet. Harmonisk färghelhet. Stora färgfält. Ett par mk vackra
uttrycksfulla ansigten dessutom naturalistiska». Rydberg går ännu
ett steg tillbaka och ägnar sin varmaste beundran åt Fra Angelico.
I Rom har han fått tillfälle att markera detta inför Giovanni a
Paolo, vars målningar han anser jämförbara med Fra Angelicos
(Bok 7, s. 101). Tyvärr äro nästan inga anteckningar från Rydbergs
besök i Florens bevarade; men vi veta av ett brev till Wikner
december 1877, att Fiesole varit hans »käraste vän i Florens» (Brev
11:245). I Verona skriver han upp »Morandos taflor, åt Fra
Angelicos håll, men ej med hans behag» (Bok 17 c, s. 87).
I sina Parisbrev till Handelstidningen hade Rydberg en gång
talat föraktfullt om »ett prerafaelitiskt kyrkohelgon, som himlar
sig vid tonerna af Gounods musik» (Skrifter VIII: 242). Nu sätter
han orden »Fra Beato Angelico» som rubrik på den sista i raden
av de konstessäer han planerar, den enda med kristet ämne efter
en mängd antika.1
Hur han så snabbt kunnat ändra sin värdering av den
prera-faelitiska konsten, är en intressant men svårlöst fråga. Om hans
konsthistoriska insikter på detta område under den italienska resan
torde inga upplysningar kunna erhållas.
Det är emellertid möjligt att få en föreställning om
Rydbergs vägar till Fra Angelico, om man tar del av hans
konsthistoriska föreläsningar under åren omkring 1890. Fra Angelico
prisas, så fort tillfälle givs. I en föreläsningsserie om gotiken
höstterminen 1889 hävdar Rydberg mot Taine, att gotiken var en
1 Se den av Warburg II: 253 tryckta listan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
