- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 18. 1937 /
122

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

Victor Svanberg

förkroppsliga denna försoning, i det hon, ärkehedningens dotter,
med Teodoros’ hjälp blir en kristnstroende utan alla dogmer, faller
icke desto mindre offer för kyrkokristen fanatism och tar hellre sitt
liv än hon tar nattvarden på biskoplig befallning. I Medeltidens
magi äro vissa drag i medeltida fromhetsliv, särskilt mystiken,
skildrade med sympati, men i sin helhet är boken en stridsskrift
mot katolsk spiritnalism och auktoritetstro, en av den liberala
antiklerikal! smens säkerligen inflytelserikaste skrifter i vårt land.
Rydberg har under hela detta skede varit alltför polemiskt engagerad
för att kunna lösgöra sina kristna sympatier från sin mot andra
sidor av kristet liv riktade kritik. Väl har han kunnat säga sig
och andra, att religionens väsen är känslan, men han har aldrig
kunnat glömma att hans teologiska motståndare tänkte annorlunda
och att han måste hävda sin tro mot annan tro. Mot slutet av
1860-talet har han tröttnat på de teologiska fejderna, helst sedan han
på kyrkomötet 1868 lärt sig högakta sina antagonister. Men han
har ej förmått göra dessa stämningar produktiva. »En roman från
medeltiden» som han arbetat på (brev från Alb. Bonnier 9 jan. 1867),
blev ej färdig. Eörst i Rom, vid beröringen med levande katolsk
kulturtradition, ha fördämningarna brutits. I Romerska sägner har
Rydberg för första gången lyckats anslå och hålla en ton av naivt
åskådande tro, som talar till alla fromma oberoende av konfession,
som han säger i ett brev till Borchsenius i oktober 1874 (Brev II:
88), låt vara att han känt sina egna stränga krav på »trohjärtad
enkelhet» motverkade av »efterrafaelisk» förorening (förordet,
Skrifter VIII: 8).

Men inte nog med detta. Den religiösa expansionen blir
dubbelt betydelsefull, när man tar i betraktande, att alldeles samtidigt
den novantika entusiasmen vid konfrontationen med antik konst

torde böra nämnas, att jag, när jag uppställde min hypotes, var okunnig om
tillvaron av en tradition, som — utöver de skriftliga dokumentens ord — hävdade
ett personligt inflytande från Wieselgren på ßydberg. — Skulle det kunna ledas

i bevis, att någon annan prästman bättre än Wieselgren passar till en roll i
Rydbergs omgivning, motsvarande Teodoros’ ställning i Krysanteus’ hem, ändrar en
sådan upptäckt ingenting väsentligt i min analys av romanens idéer och deras
sammanhang med Rydbergs egna erfarenheter.

Helt ovidkommande för min tolkning av Den siste athenaren är frågan, vad
som kunnat ske eller icke kunnat ske på en bordell i Majorna, som Rydberg i
sin första ungdom besökt tillsammans med Herman Bjursten. Att Rydberg
besökt bordellen kan icke rimligen bestridas mot hans eget klara vittnesbörd. Mer
har jag icke påstått. Det är också nog för att stödja min åsikt, att Rydberg
icke varit personligen främmande för den människotyp, han skildrar i Karmides.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:29:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1937/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free