Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Victor Svanberg
Man har här också att söka den yttersta förklaringen till den
påfallande likgiltighet, Rydberg visar mot Georg Brandes och den
litterära revolution han genomför. Principen, att litteraturen bör
sätta problem under debatt, har Rydberg alltid hyllat och icke
behövt lära sig på nytt på 70-talet. Och de problem, som Brandes
ställt i-förgrunden, ha inte intresserat honom. Han har dock icke
ogillat dem nog för att skriva mot dem. Ahlenius’ hypotes, att
Nerostudien i Romerska kejsare i marmor skulle vara tillkommen
som protest mot »köttets evangelium» i en Kelleressä av Brandes,
faller på kronologiska svårigheter.1
Det uttalande om Brandes, som varit utgångspunkt för Ahlenius’
hypotes, visar blott att Rydberg inte ens vårdat sig om att
klargöra, vilka och hur stora divergenserna voro mellan hans och
Brandes’ idéer. Hade han gjort det skulle han inte kunnat falla på den
tanken, att Brandes skulle velat höja sin tidskrifts anseende med
att ta in en artikel riktad mot eudemonism och utilism, än mindre
inbillat sig, att hans egen ståndpunkt i könsfrågan skulle vara
radikalare än den Brandes företrädde.2
Det danska genombrottets ledande lyriker Holger Drachmann
upprätthöll vänskapliga förbindelser med Rydberg. 1 dennes
boksamling finnes en hel serie dedikationsexemplar av Drachmanns
poesier. Det vilda och upproriska betonas i en tveksamt
berömmande recension 1876 av Dæmpede melodier, som Rydberg blivit
ombedd att anmäla men överlämnat åt en ung protégé P. E. Holmberg,
vilken fått del av hans »intryck» och »synpunkter».3 Drachmanns
kraftiga havsmålningar äro besläktade med Rydbergs, men Den
flygande holländaren är ej mer lik Drachmanns verskonst än vad
Korsaren i sin sextiotalsform är det. Något principiellt nytt tyckes
Rydberg icke ha märkt hos Drachmann. Denne har varit för mycket
impressionist i sin stil för att påverka Rydberg.4
Av äldre danska skalder har man pekat på Paludan-Miiller.
Enligt Ek (s. 153 ff.) skulle hans idédramer ha varit förebilder för
1 Neroessäen var icke blott »påtänkt» utan under arbete månader före den
avsedda tidpunkten, februari 1876. Se Brev II: 134, okt. 1875. Jfr H. Ahlenius,
Georg Brandes i svensk litteratur, Sthlm 1932, s. 144.
2 Brev II: 177 . — Att Rydberg tänkt uppträda till Brandes’
försvar i professorsstriden säger lika litet om sakligt instämmande som lians
ingripande till Borelius’ förmån kan tagas till bevis för hans värdesättning av
Hegels filosofi.
8 H. T. 7. 2. 1876. Brev till Borchsenius jan. och febr. 1876 (Brev II: 145
och 151). D:s sociala patos försvaras i ett brev dec. 1875 (II: 140).
4 Rytmisk påverkan ifrågasattes av Holmberg s. 479.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
